{"id":712658,"date":"2026-04-27T23:08:22","date_gmt":"2026-04-27T21:08:22","guid":{"rendered":"https:\/\/kohenavocats.com\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/"},"modified":"2026-04-27T23:08:22","modified_gmt":"2026-04-27T21:08:22","slug":"kho202114-kalastus","status":"publish","type":"kji_decision","link":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/","title":{"rendered":"KHO:2021:14 — Kalastus"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Maa- ja mets\u00e4talousministeri\u00f6 oli Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanosta annetun lain mukaan tehdyll\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksell\u00e4\u00e4n jakanut Suomen kalastuskiinti\u00f6t valtakunnan ja Ahvenanmaan maakunnan kesken. Ennen t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolakia koskevan hallituksen esityksen hyv\u00e4ksymist\u00e4 ja lain voimaantuloa oli samanaikaisesti aloitettu my\u00f6s ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen valmistelu.<\/p>\n

Asiassa oli maakunnan hallituksen valituksesta ratkaistavana muun ohella se, oliko ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6st\u00e4 teht\u00e4ess\u00e4 noudatettu Ahvenanmaan itsehallintolakia. Itsehallintolain 59 b \u00a7:n 2 momentin mukaan Euroopan unionissa tehtyj\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksi\u00e4 t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6n pantaessa asiasta on ennen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksentekoa neuvoteltava maakunnan viranomaisten kanssa yhteisymm\u00e4rrykseen pyrkien ja maakunnan viranomaisen n\u00e4k\u00f6kannat on otettava p\u00e4\u00e4t\u00f6ksenteossa mahdollisuuksien mukaan huomioon. Jos maakunnan ja valtakunnan viranomaiset eiv\u00e4t ole yht\u00e4 mielt\u00e4 t\u00e4ss\u00e4 momentissa tarkoitetuissa tilanteissa tarvittavista toimenpiteist\u00e4, Ahvenanmaan valtuuskunnalta voidaan pyyt\u00e4\u00e4 suositus asian ratkaisemiseksi.<\/p>\n

Korkein hallinto-oikeus katsoi, ett\u00e4 itsehallintolain tarkoitus ja kaupallisen kalastuksen Ahvenanmaalle t\u00e4rke\u00e4 merkitys huomioon ottaen kalastuskiinti\u00f6it\u00e4 koskevan ratkaisusuosituksen pyyt\u00e4minen Ahvenanmaan valtuuskunnalta olisi ollut ministeri\u00f6n ja maakunnan hallituksen erimielisyyden vuoksi perusteltua.<\/p>\n

Korkein hallinto-oikeus totesi, ett\u00e4 ministeri\u00f6n menettelyn lainmukaisuutta arvioitaessa oli otettava huomioon, ett\u00e4 kalastuskiinti\u00f6iden jakaminen riitt\u00e4v\u00e4n ajoissa edellytti ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen antamista noin kolmen viikon kuluessa t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolain voimaantulosta. T\u00e4h\u00e4n n\u00e4hden asiassa oli otettava huomioon my\u00f6s ennen t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolain voimaantuloa tapahtunut ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksenteon valmistelu, jolla oli pyritty toteuttamaan neuvottelut mahdollisimman yksimielisen lopputuloksen aikaansaamiseksi. Saadun selvityksen mukaan neuvotteluja oli k\u00e4yty pitk\u00e4\u00e4n eri tasoilla ja osapuolten kannat olivat tulleet neuvotteluissa riitt\u00e4v\u00e4sti esille.<\/p>\n

Neuvotteluihin liittyvien puutteiden merkityst\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen laillisuuden kannalta arvioitaessa oli lis\u00e4ksi otettava huomioon p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen mukainen lopputulos kiinti\u00f6iden jakamisessa. Ministeri\u00f6n Ahvenanmaalle kalastuskiinti\u00f6ist\u00e4 esitt\u00e4m\u00e4t osuudet olivat p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen valmistelun kuluessa l\u00e4hentyneet maakunnan hallituksen esitt\u00e4mi\u00e4 osuuksia, eiv\u00e4tk\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen mukaiset osuudet poikenneet merkitt\u00e4v\u00e4sti maakunnan hallituksen esitt\u00e4mist\u00e4. Ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6s kalastuksen kiinti\u00f6imisest\u00e4 ja kalastuskiinti\u00f6iden jaosta oli kokonaisuutena arvioiden perustunut objektiivisiin l\u00e4ht\u00f6kohtiin toteutuneesta kalastuksesta, eik\u00e4 lopputulos muuttanut merkitt\u00e4v\u00e4sti aiempia kaupallisen kalastuksen saalistasoja.<\/p>\n

Kun laissa ei ollut s\u00e4\u00e4detty yksimielisyyden saavuttamista ehdottomaksi edellytykseksi ja kun ministeri\u00f6ll\u00e4 oli ollut toimivalta p\u00e4\u00e4tt\u00e4\u00e4 kiinti\u00f6iden jakamisesta, ei menettely\u00e4 voitu pit\u00e4\u00e4 puutteistaan huolimatta siten lainvastaisena, ett\u00e4 ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6s olisi tullut kumota.<\/p>\n

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) N:o 1380\/2013 yhteisest\u00e4 kalastuspolitiikasta ym.<\/p>\n

Suomen perustuslaki (731\/1999) 75 \u00a7 1 momentti ja 120 \u00a7<\/h3>\n

Ahvenanmaan itsehallintolaki (1144\/1991) 18 \u00a7 16 kohta, 23 \u00a7 ja 59 b \u00a7 2 momentti<\/h3>\n

Laki Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan kansallisesta t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanosta (1048\/2016) 12 \u00a7 2 momentti sek\u00e4 48 \u00a7 1 ja 4 momentti<\/p>\n

Hallintolaki (434\/2003) 31 \u00a7 1 momentti<\/h3>\n

Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Mika Sepp\u00e4l\u00e4, Tuomas Kuokkanen, Jaakko Autio, Monica Gullans ja Juha Lavapuro. Asian esittelij\u00e4 Petri Leinonen.<\/p>\n

Seloste on kokonaisuudessaan ruotsinkielisell\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ssivustolla.<\/p>\n

Linkit<\/h3>\n

HFD:2021:14<\/h3>\n

Jord- och skogsbruksministeriet hade i sitt beslut enligt lagen om det nationella genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik f\u00f6rdelat Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet \u00c5land. Innan regeringens proposition till genomf\u00f6randelag hade godk\u00e4nts och lagen tr\u00e4tt ikraft hade samtidigt beredningen av ministeriets beslut p\u00e5b\u00f6rjats.<\/p>\n

I \u00e4rendet skulle p\u00e5 besv\u00e4r av landskapsregeringen avg\u00f6ras bland annat om ministeriets beslut hade fattats enligt \u00c5lands sj\u00e4lvstyrelselag. Enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen ska genomf\u00f6rande av beslut som har fattats inom Europeiska unionen f\u00f6reg\u00e5s av samr\u00e5d med landskapsmyndigheten s\u00e5 att samf\u00f6rst\u00e5nd efterstr\u00e4vas och landskapsmyndighetens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt blir beaktade. \u00c4r landskapsmyndigheten och riksmyndigheten inte \u00f6verens om vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas i en fr\u00e5ga som avses i detta moment, kan en rekommendation till avg\u00f6rande beg\u00e4ras av \u00c5landsdelegationen.<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen ans\u00e5g med beaktande av sj\u00e4lvstyrelselagens syfte och det kommersiella fiskets viktiga betydelse f\u00f6r landskapet \u00c5land, att en beg\u00e4ran om rekommendation till avg\u00f6rande hade varit motiverad med tanke p\u00e5 meningsskiljaktigheten mellan ministeriet och landskapsregeringen.<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterade att i bed\u00f6mningen av ministeriets besluts lagenlighet ska beaktas att en f\u00f6rdelning av fiskekvoterna i tillr\u00e4ckligt god tid f\u00f6rutsatte ett beslut av ministeriet inom tre veckor efter att genomf\u00f6randelagen hade tr\u00e4tt i kraft. I detta sammanhang ska ocks\u00e5 beaktas den beredning som skedde innan lagen tr\u00e4dde ikraft, och genom vilken man har f\u00f6rs\u00f6kt genomf\u00f6ra f\u00f6rhandlingarna s\u00e5 att ett m\u00f6jligast enh\u00e4lligt slutresultat kunde \u00e5stadkommas. Enligt den utredning som har erh\u00e5llits har f\u00f6rhandlingarna mellan riket och \u00c5land f\u00f6rts l\u00e4nge och p\u00e5 olika niv\u00e5er. Parternas st\u00e5ndpunkter har i tillr\u00e4cklig grad framkommit under f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n

I bed\u00f6mningen av vilken betydelse bristerna i f\u00f6rhandlingarna har f\u00f6r beslutets laglighet ska ytterligare slutresultatet enligt kvotf\u00f6rdelningsbeslutet beaktas. De av ministeriet framf\u00f6rda landskapet \u00c5lands andelar av fiskekvoterna har under den l\u00e5nga beredningen n\u00e4rmat sig de andelar landskapsregeringen framf\u00f6rt, och andelarna enligt ministeriets beslut har inte n\u00e4mnv\u00e4rt skiljt sig fr\u00e5n dem landskapsregeringen yrkat. Ministeriets beslut om kvoteringen av fisket och f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna har som helhet betraktat grundat sig p\u00e5 det realiserade fisket som objektiva utg\u00e5ngspunkter och slutresultatet har inte n\u00e4mnv\u00e4rt \u00e4ndrat det kommersiella fiskets tidigare f\u00e5ngstniv\u00e5er.<\/p>\n

Eftersom det inte i lagen f\u00f6reskrivs om enh\u00e4llighet som ett uttryckligt krav och eftersom ministeriet har haft befogenhet att besluta om f\u00f6rdelningen av kvotandelarna, kan f\u00f6rfarandet inte trots ovan n\u00e4mnda brister anses vara p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt lagstridigt att ministeriets beslut borde upph\u00e4vas.<\/p>\n

Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rordning (EU) nr 1380\/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken mm.<\/p>\n

Finlands grundlag (731\/1999) 75 \u00a7 1 mom. och 120 \u00a7<\/p>\n

Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land (1144\/1991) 18 \u00a7 16 punkten, 23 \u00a7 och 59 b \u00a7 2 mom.<\/p>\n

Lagen om det nationella genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048\/2016) 12 \u00a7 2 mom. samt 48 \u00a7 1 och 4 mom.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningslagen (434\/2003) 31 \u00a7 1 mom.<\/p>\n

Beslut som \u00f6verklagas<\/h3>\n

\u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol 26.11.2019 nr 19\/0308\/1<\/p>\n

\u00c4rendets tidigare handl\u00e4ggning<\/h3>\n

(ministeriet) har med sitt beslut 22.12.2016 med st\u00f6d av 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land (sj\u00e4lvstyrelselagen) och 12 \u00a7 2 mom. i lagen om det nationella genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (genomf\u00f6randelagen) best\u00e4mt att de med Europeiska unionens r\u00e5ds f\u00f6rordning f\u00f6r Finland \u00e5rligen fastst\u00e4llda str\u00f6mmingskvoten f\u00f6r Bottniska viken, str\u00f6mmingskvoten f\u00f6r Finska viken och centrala \u00d6stersj\u00f6n, vassbukskvoten samt laxkvoten f\u00f6r centrala \u00d6stersj\u00f6n och Bottniska viken f\u00f6rdelas mellan riket och \u00c5land i fasta andelar och kvoter f\u00f6r riket och landskapet \u00c5land f\u00f6r \u00e5r 2017 med st\u00f6d av Finlands fiskekvoter enligt r\u00e5dets f\u00f6rordning (EU) 2016\/1903 p\u00e5 det s\u00e4tt som n\u00e4rmare framg\u00e5r ur beslutet. Till rikets och landskapet \u00c5lands kvoter f\u00f6r 2017 till\u00e4ggs under 2017 de kvoter som \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n 2016 i det f\u00f6rh\u00e5llande som avses i beslutet. Beslutet ska verkst\u00e4llas oberoende av om det s\u00f6kts \u00e4ndring i det.<\/p>\n

, att h\u00f6gsta domstolen genom sitt beslut 29.6.2017 (HD 2017:47) med st\u00f6d av 60 \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen p\u00e5 ministeriets framst\u00e4llning har avgjort fr\u00e5gan om ministeriets beh\u00f6righet. Enligt beslutet \u00e4r ministeriet beh\u00f6rigt att med st\u00f6d och iakttagande av 59 b \u00a7 2 momentet sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land besluta om en f\u00f6r genomf\u00f6rande av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6rdelning av Finlands fiskekvoter f\u00f6r str\u00f6mming i Bottniska viken, Finska viken och centrala \u00d6stersj\u00f6n, vassbuk samt lax i centrala \u00d6stersj\u00f6n och Bottniska viken mellan riket och landskapet \u00c5land d\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd mellan rikets och landskapets myndigheter inte uppn\u00e5tts.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolens avg\u00f6rande<\/h3>\n

har med sitt besv\u00e4rsunderkastade beslut till den del fr\u00e5gan nu g\u00e4ller, avslagit yrkandena g\u00e4llande sin beh\u00f6righet. F\u00f6rvaltningsdomstolen har inte pr\u00f6vat yrkandet om att fastst\u00e4lla att endast \u00c5lands landskapsregering har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet. F\u00f6rvaltningsdomstolen har avslagit landskapsregeringens besv\u00e4r \u00f6ver jord- och skogsbruksministeriets beslut.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen har motiverat sitt beslut bland annat p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/h3>\n

\u00c5lands landskapsregering har framf\u00f6rt att \u00c5lands f\u00f6rvaltningsdomstol med st\u00f6d av 12 \u00a7 2 mom. i f\u00f6rvaltningsprocesslagen \u00e4r beh\u00f6rig domstol i \u00e4rendet eftersom beslutet huvudsakligen h\u00e4nf\u00f6r sig till \u00c5lands landskapsregering, vars hemort \u00e4r landskapet \u00c5land. (—)<\/p>\n

Enligt 2 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen ansvarar jord- och skogsbruksministeriet f\u00f6r genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik.<\/p>\n

Enligt 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen best\u00e4ms i enlighet med det f\u00f6rfarande som anges i 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land andelarna f\u00f6r landskapet \u00c5land av Finlands fiskekvoter, som \u00f6verf\u00f6rs till \u00c5lands landskapsregering f\u00f6r att f\u00f6rvaltas av den.<\/p>\n

Enligt 48 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen f\u00e5r \u00e4ndring i beslut som meddelats av jord- och skogsbruksministeriet enligt denna lag s\u00f6kas genom besv\u00e4r hos \u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol p\u00e5 det s\u00e4tt som f\u00f6reskrivs i f\u00f6rvaltningsprocesslagen.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterar att trots att riksmyndigheternas beh\u00f6righet att fatta beslut om f\u00f6rdelningen av Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet \u00c5land grundar sig p\u00e5 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen och det i samma lagrum ing\u00e5r best\u00e4mmelser om det f\u00f6rfarande som ska iakttas i beslutsfattandet, har i 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen det eventuella behovet att fatta ett s\u00e5dant beslut f\u00f6rutsetts. Av detta f\u00f6ljer att jord- och skogsbruksministeriet vid behov ska fatta ett s\u00e5dant beslut. Det besv\u00e4rsunderkastade beslutet ska d\u00e4rf\u00f6r anses vara ett i 48 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen avsett beslut. \u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol \u00e4r f\u00f6ljaktligen beh\u00f6rig domstol i detta \u00e4rende.<\/p>\n

(—)<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen fastst\u00e4ller \u00e5 tj\u00e4nstens v\u00e4gnar om de som anf\u00f6rt besv\u00e4r (—) har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet. Med jord- och skogsbruksministeriets beslut har inte och kunde inte heller p\u00e5 ett juridiskt bindande s\u00e4tt ha avgjorts vem eller vilka som har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet. S\u00e5lunda kan ett yrkande som g\u00e4ller besv\u00e4rsr\u00e4tt i allm\u00e4nhet inte pr\u00f6vas.<\/p>\n

Med beaktande av det ovan sagda ska f\u00f6rvaltningsdomstolen i detta \u00e4rende avg\u00f6ra f\u00f6r det f\u00f6rsta besv\u00e4rsgrunderna g\u00e4llande f\u00f6rfarandet, som det, om ministeriets beslut har f\u00f6reg\u00e5tts av samr\u00e5d d\u00e4r man efterstr\u00e4vat samf\u00f6rst\u00e5nd och om \u00e4rendet har kunnat avg\u00f6ras utan att en rekommendation till avg\u00f6rande har beg\u00e4rts av \u00c5landsdelegationen. I det fall samr\u00e5det och det \u00f6vriga f\u00f6rfarandet anses ha skett i enlighet med lagen, ska \u00e4nnu avg\u00f6ras om landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt har blivit beaktade enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen.<\/p>\n

Om genomf\u00f6rande av beslut som har fattats inom Europeiska unionen f\u00f6reskrivs i 59 b \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen. I paragrafens 1 mom. f\u00f6reskrivs att n\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder vidtas i Finland med anledning av beslut som har fattats inom Europeiska unionen \u00e4r lagstiftningsbeh\u00f6righeten och beh\u00f6righeten i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden f\u00f6rdelad mellan landskapet och riket p\u00e5 det s\u00e4tt som f\u00f6ljer av denna lag.<\/p>\n

Enligt 2 mom. ska landskapsmyndigheterna och riksmyndigheterna samr\u00e5da, om de \u00e5tg\u00e4rder de kommer att vidta \u00e4r beroende av varandra. Om endast en \u00e5tg\u00e4rd kan vidtas i medlemsstaten i ett f\u00f6rvaltnings\u00e4rende d\u00e4r b\u00e5de landskapet och riket har beh\u00f6righet enligt denna lag, fattas beslutet om \u00e5tg\u00e4rden av riksmyndigheten. Beslutet skall fattas efter samr\u00e5d med landskapsmyndigheten s\u00e5 att samf\u00f6rst\u00e5nd efterstr\u00e4vas och landskapsmyndighetens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt blir beaktade. \u00c4r landskapsmyndigheten och riksmyndigheten inte \u00f6verens om vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas i en fr\u00e5ga som avses i detta moment, kan en rekommendation till avg\u00f6rande beg\u00e4ras av \u00c5landsdelegationen.<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet och landskapsregeringen har diskuterat olika alternativ f\u00f6r genomf\u00f6randet av den gemensamma fiskeripolitiken f\u00f6rsta g\u00e5ngen 27.8.2015. Ett av de alternativ ministeriet har framf\u00f6rt till landskapsregeringen har varit att riket och landskapet avtalar om att anv\u00e4nda samma system f\u00f6r \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter som planeras och samma kvotf\u00f6rdelningsprinciper s\u00e5 att kvoterna kan \u00f6verf\u00f6ras mellan rikets och landskapets akt\u00f6rer. Ett annat alternativ som f\u00f6rts fram har varit att riket och landskapet avtalar om f\u00f6rdelningen av de \u00e5rliga kvoterna. Ministeriet har i detta skede \u00e5t landskapsregeringen skickat p\u00e5 f\u00e5ngstregistret baserade utr\u00e4kningar \u00f6ver f\u00e5ngsten att j\u00e4mf\u00f6ras med landskapets uppgifter. P\u00e5 m\u00f6tets dagordning har ocks\u00e5 ing\u00e5tt f\u00f6rfarandet och tidtabellen f\u00f6r samr\u00e5den mellan riket och landskapet.<\/p>\n

Ministeriet har i b\u00f6rjan av april 2016 skickat ett f\u00f6rslag till regeringens proposition om f\u00f6rslag till lag om det nationella genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik bland annat till landskapsregeringen. Enligt f\u00f6rslaget skulle kvoterna f\u00f6rdelas p\u00e5 basis av fiskeriakt\u00f6rernas f\u00e5ngsthistorik \u00e5ren 2011 — 2015 s\u00e5 att de tre b\u00e4sta f\u00e5ngst\u00e5ren beaktas.<\/p>\n

$197<\/p>\n

Ministeriet och landskapsregeringen har haft m\u00f6te 2.5.2016. Under m\u00f6tet framgick det att parterna hade olika uppfattning om kvoternas f\u00f6rdelningsgrunder. Landskapsregeringen framf\u00f6rde under m\u00f6tet att \u00e4rendet kunde f\u00f6ras till \u00c5landsdelegationen f\u00f6r att f\u00e5 en rekommendation till avg\u00f6rande.<\/p>\n

Landskapsregeringen har 2.6.2016 gett ett utl\u00e5tande om ministeriets f\u00f6rslag till en regeringsproposition om lag om ibruktagande av \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter och akt\u00f6rspecifika fiskekvoter. I sitt utl\u00e5tande konstaterar landskapsregeringen att det \u00e4r \u00c5lands m\u00e5ls\u00e4ttning att dela kvoterna mellan \u00c5land och riket f\u00f6r att i forts\u00e4ttningen trygga \u00e5l\u00e4nningarnas fiskerim\u00f6jligheter. Landskapsregeringen anser \u00e4nd\u00e5 att kvoterna inte kan delas enligt det system som ministeriet har framf\u00f6rt. En s\u00e5dan delning skulle diskriminera det \u00e5l\u00e4ndska fisket, som p\u00e5 grund av sin relativa litenhet \u00e4r mer k\u00e4nsligt f\u00f6r konjunkturer och s\u00e5v\u00e4l EU- som nationell reglering.<\/p>\n

$198<\/p>\n

— Str\u00f6mming, centrala \u00d6stersj\u00f6n 15 %<\/p>\n

— Str\u00f6mming, Bottniska viken 7 %<\/p>\n

— Vassbuk 10 %<\/p>\n

— Lax, centrala \u00d6stersj\u00f6n och Bottniska viken 10 %<\/p>\n

— Torsk, v\u00e4stra zonen 90%<\/p>\n

— Torsk, \u00f6stra zonen 96 %<\/p>\n

Statsr\u00e5det har 16.6.2016 till riksdagen avgett en proposition om f\u00f6rslag till genomf\u00f6randelag (RP 103\/2016 rd). Enligt detaljmotiveringarna f\u00f6r 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen \u00e4r det f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att fiskare i Fastlandsfinland och p\u00e5 \u00c5land behandlas j\u00e4mlikt viktigt att de andelar som h\u00f6r till \u00c5land fastst\u00e4lls enligt samma grunder som f\u00f6r de kommersiella fiskarna i Fastlandsfinland. Jord- och skogsbruksministeriet skulle i regel fastst\u00e4lla \u00c5lands andelar av Finlands fiskekvoter i enlighet med de f\u00f6rdelningsgrunder som anges i 13 \u00a7. I och med detta skulle en j\u00e4mlik behandling s\u00e4kerst\u00e4llas. Beslutet om f\u00f6rdelningen skulle fattas i enlighet med 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen.<\/p>\n

$199<\/p>\n

$19a<\/p>\n

G\u00e4llande vassbuk har landskapsregeringen konstaterat att den \u00e5l\u00e4ndska andelen av f\u00e5ngsten enligt statistiken f\u00f6r 2014 och 2015 \u00e4r 8,36 %. D\u00e5 f\u00e5ngstandelen fram till 19.9.2016 \u00e4r till och med 12,74 % har landskapsregeringen ansett att en 10 % andel av den gemensamma kvoten \u00e4r motiverad, vilket \u00e4ven underst\u00f6ds av de kvotbyten d\u00e4r jord- och skogsbruksministeriet har bytt vassbuk mot lax. Dessa kvotbyten har n\u00e4rmast fr\u00e4mjat laxfisket i Norra Finland medan bland annat det \u00e5l\u00e4ndska tr\u00e5lfisket har begr\u00e4nsats. Landskapsregeringen har \u00e4nnu konstaterat att de andelar man kr\u00e4ver \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den planering som p\u00e5g\u00e5tt i m\u00e5nga \u00e5r av s\u00e5dan verksamhetsutveckling p\u00e5 land som syftar till att skapa arbetsplatser i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n

$19b<\/p>\n

Landskapsregeringen har 8.11.2016 gett ett till\u00e4ggsutl\u00e5tande till riksdagen om regeringens proposition RP 103\/2016 rd. Utl\u00e5tandet har g\u00e4llt ministeriets befogenhet att besluta om kvotdelningen.<\/p>\n

Representanter f\u00f6r landskapsregeringen och jord- och skogsbruksministeriet har f\u00f6rhandlat per epost 7. — 10.11.2016 om ordalydelsen i 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen f\u00f6r h\u00e4nvisningen till 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen.<\/p>\n

$19c<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet har 2.12.2016 till \u00c5lands landskapsregering gett ett f\u00f6rslag om f\u00f6rdelningen av Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet. F\u00f6rslaget har varit f\u00f6ljande:<\/p>\n

— Str\u00f6mming, centrala \u00d6stersj\u00f6n 14,9804 %<\/p>\n

— Str\u00f6mming, Bottniska viken 5,8467 %<\/p>\n

— Vassbuk 8,5843 %<\/p>\n

— Lax, centrala \u00d6stersj\u00f6n och Bottniska viken 8,3640 %<\/p>\n

Torskkvoten har inte f\u00f6reslagits att f\u00f6rdelas.<\/p>\n

$19d<\/p>\n

Landskapsregeringen har besvarat jord- och skogsbruksministeriets f\u00f6rslag 13.12.2016. Landskapsregeringen har inte godk\u00e4nt att en i rikslag fastst\u00e4lld delningsgrund till\u00e4mpas p\u00e5 f\u00f6rdelningen av fiskekvoter mellan riket och landskapet. Landskapsregeringen har godk\u00e4nt f\u00f6rslaget om f\u00f6rdelningen av str\u00f6mmingskvoterna f\u00f6r centrala \u00d6stersj\u00f6n och Bottniska viken eftersom det nya f\u00f6rslaget motsvarar landskapets yrkande.<\/p>\n

F\u00f6r de \u00f6vriga kvoternas del har landskapsregeringen ansett att det finns sk\u00e4l att forts\u00e4tta f\u00f6rhandlingarna. F\u00f6r laxkvotens del har landskapsregeringen de facto upprepat sina 3.10.2016 framf\u00f6rda argument. G\u00e4llande vassbukskvoten och str\u00f6mmingskvoten i Bottniska viken har landskapsregeringen ansett att de av ministeriet f\u00f6reslagna kvoterna inte \u00e4nnu heller \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla och utveckla fisken\u00e4ringen i landskapet. Inga yrkanden om f\u00f6rdelning av torskkvoterna har framf\u00f6rts. Landskapsregeringen har i anslutning till detta konstaterat att landskapsregeringen kan godk\u00e4nna att torskkvoterna inte i detta skede f\u00f6rdelas f\u00f6rutsatt att landskapets yrkanden g\u00e4llande de \u00f6vriga kvoterna tas b\u00e4ttre i beaktande. Med detta som utg\u00e5ngspunkt har landskapsregeringen framf\u00f6rt f\u00f6ljande nya yrkanden:<\/p>\n

— Str\u00f6mming, Bottniska viken 6,23 %<\/p>\n

— Vassbuk 9 %<\/p>\n

— Lax, Bottniska viken och centrala \u00d6stersj\u00f6n 10 %<\/p>\n

Av dessa \u00e4r yrkandet f\u00f6r str\u00f6mmingskvoten i Bottniska viken 6,23 % medeltalet f\u00f6r \u00e5ren 2014 — 2015. F\u00f6r den h\u00e4ndelse att torskkvoten inte i detta skede f\u00f6rdelas har landskapsregeringen bett rikets myndigheter f\u00f6rs\u00e4kra att den aktuella statistiken \u00f6ver torskf\u00e5ngsten tas i beaktande i en m\u00f6jlig framtida f\u00f6rdelning av torskkvoterna och att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r kustfiske av torsk garanteras genom gemensamt \u00f6verenskommen reglering.<\/p>\n

Landskapsregeringen har 21.12.2016 gett ett utl\u00e5tande med anledning av ministeriets beg\u00e4ran 15.12.2016. Landskapsregeringen har bland annat framf\u00f6rt att ministeriet inte har beaktat landskapsregeringens yrkanden och inte har f\u00f6ljt best\u00e4mmelsen om samr\u00e5d. Landskapsregeringen har vidh\u00e5llit sitt yrkande att \u00c5lands andel av landets laxkvot ska vara 10 %.<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet har fattat sitt besv\u00e4rsunderkastade beslut 22.12.2016. \u00c5land har i beslutet tilldelats f\u00f6ljande permanenta andelar av fiskekvoterna:<\/p>\n

— Str\u00f6mming, Bottniska viken 5,8667 %<\/p>\n

— Str\u00f6mming, centrala \u00d6stersj\u00f6n 15,1506 %<\/p>\n

— Vassbuk 8,6000 %<\/p>\n

$19f<\/p>\n

Ur beslutssk\u00e4len framg\u00e5r att f\u00f6rdelningen av kvoterna mellan riket och landskapet \u00c5land baserar sig p\u00e5 de f\u00e5ngsuppgifter som har sparats i fiskerimyndigheternas f\u00e5ngstregister under \u00e5ren 2011 — 2015 och \u00e5r 2016.<\/p>\n

$1a0<\/p>\n

Ministeriet har i sitt utl\u00e5tande upprepat vad det framf\u00f6rt som sk\u00e4l f\u00f6r sitt beslut.<\/p>\n

$1a1<\/p>\n

$1a2<\/p>\n

$1a3<\/p>\n

$1a4<\/p>\n

Fiskerin\u00e4ringens fortsatta best\u00e5nd \u00e4r viktigt ocks\u00e5 i riket och den andra parten kan inte rimligen ges st\u00f6rre kvotandelar p\u00e5 dylika grunder. Det hade inte heller varit rimligt att inte i riket kunna \u00f6verg\u00e5 till kvotsystem f\u00f6r att \u00c5lands fiskerin\u00e4ring skulle ha f\u00f6rutsatt st\u00f6rre kvotandelar p\u00e5 bekostnad av rikets fiskare.<\/p>\n

Landskapsregeringen har motiverat sina besv\u00e4r bland annat med att \u00e4rendet inte har beretts j\u00e4mlikt eftersom utl\u00e5tande \u00f6ver beslutsutkastet inte har beg\u00e4rts j\u00e4mlikt av rikets och landskapet \u00c5lands fiskeakt\u00f6rer och bland annat \u00c5lands Fiskare r.f. inte har tagits med i beredningen. F\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterar att ministeriet har h\u00f6rt Centralf\u00f6rbundet f\u00f6r fiskerihush\u00e5llning, vars medlem \u00c5lands Fiskare r.f. \u00e4r. Ministeriet har i sitt utl\u00e5tande konstaterat att centralf\u00f6rbundet i allm\u00e4nhet ber utl\u00e5tande av sina medlemsf\u00f6reningar f\u00f6r sina egna utsagor. Trots att ministeriet inte skilt har h\u00f6rt \u00c5lands yrkesfiskare har deras synpunkter beaktats i beredningen genom att landskapsregeringen har h\u00f6rt representanter f\u00f6r yrkesfiskarna. Beredningen har inte p\u00e5 dessa grunder varit oj\u00e4mlik eller d\u00e4rf\u00f6r lagstridig.<\/p>\n

Landskapsregeringen har ytterligare ansett beslutsf\u00f6rfarandet lagstridigt eftersom jord- och skogsbruksministeriet inte har v\u00e4ntat p\u00e5 h\u00f6gsta domostlens beslut i beh\u00f6righetsfr\u00e5gan innan kvoterna har f\u00f6rdelats. Eftersom kvotf\u00f6rdelningen har varit br\u00e5dskande anser f\u00f6rvaltningsdomstolen att beslutet har kunnat fattas utan att v\u00e4nta p\u00e5 h\u00f6gsta domstolen beslut i beh\u00f6righetsfr\u00e5gan.<\/p>\n

Den centrala besv\u00e4rsgrunden g\u00e4llande f\u00f6rfarandets lagstridighet har i landskapsregeringens besv\u00e4r varit att jord- och skogsbruksministeriet inte har samr\u00e5tt med landskapsregeringen p\u00e5 det s\u00e4tt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6ruts\u00e4tter. I detta sammanhang har landskapsregeringen \u00e4ven framf\u00f6rt att ministeriet borde har beg\u00e4rt en rekommendation till avg\u00f6rande av \u00c5landsdelegationen.<\/p>\n

Av 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6ljer att rikets myndighet kan fatta beslut i ett \u00e4rende d\u00e4r b\u00e5de riket och landskapet har beh\u00f6righet men beslut om endast en \u00e5tg\u00e4rd kan vidtas. Beslutet ska \u00e4nd\u00e5 f\u00f6reg\u00e5s av samr\u00e5d d\u00e4r samf\u00f6rst\u00e5nd efterstr\u00e4vas. Kraven p\u00e5 samr\u00e5dsf\u00f6rfarandets inneh\u00e5ll beskrivs inte n\u00e4rmare i f\u00f6rarbetena till best\u00e4mmelsen. F\u00f6rvaltningsdomstolen anser att bed\u00f6mningen av om samf\u00f6rst\u00e5nd enligt sj\u00e4lvstyrelselagen har efterstr\u00e4vats i samr\u00e5den m\u00e5ste grunda sig p\u00e5 en helhetsbed\u00f6mning d\u00e4r, f\u00f6rutom inneh\u00e5llet i samr\u00e5den och de fakta som framg\u00e5r ur beslutssk\u00e4len, alla omst\u00e4ndigheter i f\u00f6revarande \u00e4rende, beaktas.<\/p>\n

Av den utredning som ovan framf\u00f6rts om samr\u00e5den har de f\u00f6rsta f\u00f6rhandlingarna mellan landskapsregeringen och ministeriet f\u00f6r genomf\u00f6randet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik h\u00e5llits i augusti 2015. Landskapsregeringen har efter prelimin\u00e4ra diskussioner i maj 2016 meddelat att landskapet inte har f\u00f6r avsikt att delta i det av ministeriet beredda nya systemet f\u00f6r \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter och att Finlands fiskekvoter ska delas mellan riket och landskapet.<\/p>\n

$1a7<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterar att f\u00f6rhandlingarna mellan ministeriet och landskapsregeringen i november och december 2016 har fokuserat framf\u00f6rallt p\u00e5 fr\u00e5gan om ministeriets beh\u00f6righet att fatta beslut om kvotf\u00f6rdelningen mellan rikt och landskapet. Samtidigt har regeringens proposition till genomf\u00f6randelag varit i utskottsbehandling.<\/p>\n

I f\u00f6rhandlingarna har p\u00e5 ovan n\u00e4mnt s\u00e4tt ocks\u00e5 de nya \u00e5l\u00e4ndska fiskarnas st\u00e4llning s\u00e4rskilt i anslutning till tr\u00e5lning varit centralt framme. Enligt ministeriet har de av landskapsregeringen framf\u00f6rda synpunkterna beaktats bland annat s\u00e5 att de av ministeriet framf\u00f6rda kvotf\u00f6rdelningsgrunderna, fr\u00e5n b\u00f6rjan enligt 13 \u00a7 i regeringens proposition, har reviderats n\u00e4r ett nytt 4 mom. fogades till 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen d\u00e5 lagen stiftades. Eftersom f\u00f6rdelningsgrunderna enligt genomf\u00f6randelagen till\u00e4mpades \u00e4ven i det besv\u00e4rsunderkastade beslutet har detta i praktiken lett till att \u00c5lands andelar av fiskekvoterna \u00f6kade.<\/p>\n

$1a8<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterar att f\u00f6rhandlingsparterna under f\u00f6rhandlingarna \u00e5r 2016 har str\u00e4vat till en helhetsl\u00f6sning d\u00e4r andelarna i Finlands fiskekvoter delas i fasta andelar uttryckta i procent och enligt dem i fiskekvoter som i f\u00f6rsta skedet f\u00f6rdelas f\u00f6r \u00e5r 2017. D\u00e4rf\u00f6r ska i bed\u00f6mningen ocks\u00e5 beaktas \u00e4rendets br\u00e5dskande natur f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra fiske \u00e5r 2017 och f\u00f6ljaktligen att det inte varit m\u00f6jligt att forts\u00e4tta f\u00f6rhandlingarna utan en bakre tidsgr\u00e4ns.<\/p>\n

$1a9<\/p>\n

$1aa<\/p>\n

Utg\u00e5ende fr\u00e5n den relativt vida formuleringen i 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen \u00e4r det i viss m\u00e5n oklart vad man i varje enskilt fall kan f\u00f6rv\u00e4nta sig av samr\u00e5den f\u00f6r att best\u00e4mmelsens f\u00f6ruts\u00e4ttningar ska vara uppfyllda. F\u00f6rvaltningsdomstolen anser dock p\u00e5 basis av en helhetsbed\u00f6mning av alla fakta i \u00e4rendet att ministeriet i sina f\u00f6rhandlingar med landskapsregeringen om f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan landskapet \u00c5land och riket har efterstr\u00e4vat samf\u00f6rst\u00e5nd s\u00e5 att f\u00f6rfarandet uppfyller sj\u00e4lvstyrelselagens best\u00e4mmelse.<\/p>\n

Enligt det besv\u00e4rsunderkastade beslutet har landskapet \u00c5land tilldelats fasta andelar i Finlands str\u00f6mmings-, vassbuks- och laxkvoter. Landskapsregeringen har kr\u00e4vt att beslutet upph\u00e4vs f\u00f6rutom p\u00e5 grund av fel i beh\u00f6righet och f\u00f6rfarande, ocks\u00e5 p\u00e5 den grunden att dess synpunkter inte i tillr\u00e4cklig grad har beaktats i beslutsfattandet enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen och att kvoterna har f\u00f6rdelats of\u00f6rdelaktigt f\u00f6r landskapet \u00c5lands del. Dessa grunder sammanh\u00e4nger enligt vad som har framf\u00f6rts i genm\u00e4let i huvudsak med att varken \u00c5lands fiskehistorik och principen om relativ stabilitet eller landskapet \u00c5lands beslut som p\u00e5verkar fisket har beaktats p\u00e5 det s\u00e4tt som landskapsregeringen har framf\u00f6rt dem. D\u00e4rtill borde enligt besv\u00e4ren ocks\u00e5 torskkvoterna ha delats.<\/p>\n

Ministeriet har som centrala grunder f\u00f6r sitt beslut framf\u00f6rt att landskapsregeringens yrkanden inte till alla delar har kunnat beaktas d\u00e4rf\u00f6r att kvotf\u00f6rdelningen ska grunda sig p\u00e5 objektiva kriterier enligt aktuell f\u00e5ngsthistorik enligt 12 \u00a7 och 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen, bland annat f\u00f6r att garantera en j\u00e4mlik behandling av rikets och landskapet \u00c5lands fiskare s\u00e5 att \u00e4ven de synpunkter som framf\u00f6rts av yrkesfiskarna i riket beaktas. I anslutning till detta har ministeriet framf\u00f6r att ocks\u00e5 den i europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik till\u00e4mpade principen om relativ stabilitet f\u00f6ruts\u00e4tter att kvotandelarna fastst\u00e4lls utg\u00e5ende fr\u00e5n de senaste f\u00e5ngsterna. Ytterligare har enligt ministeriet landskapsregeringens synpunkter beaktats bland annat genom en korrigering av f\u00f6rdelningsgrunderna enligt det 4 mom. som fogades till 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen.<\/p>\n

B\u00e5de ministeriet och landskapsregeringen har, d\u00e5 de under f\u00f6rhandlingarna har framf\u00f6rt sina motiveringar till vilken f\u00e5ngsthistorik som ska utg\u00f6ra grunden f\u00f6r f\u00f6rdelningen av andelarna mellan riket och landskapet, s\u00e4rskilt h\u00e4nvisat till principen om relativ stabilitet. Enligt ministeriet inneb\u00e4r principen om relativ stabilitet att den aktuella f\u00e5ngsthistoriken beaktas och \u00e4ven inom EU grundar sig kvotbesluten p\u00e5 den senaste f\u00e5ngsten. Landskapsregeringen har \u00e5 ena sidan med principen om relativ stabilitet motiverat \u00e5tminstone kvotandelen f\u00f6r lax med synnerligen l\u00e5ngt tillbaka g\u00e5ende fiskehistorik och sina yrkanden g\u00e4llande kvotandelen f\u00f6r vassbuk med f\u00e5ngsthistorik fr\u00e5n den senaste tiden. F\u00f6rhandlingsparternas uppfattning om inneb\u00f6rden av principen om relativ stabilitet har s\u00e5ledes varit synnerligen avvikande.<\/p>\n

$1ac<\/p>\n

Till den del landskapsregeringen har ansett att de kvotandelar som tilldelats \u00c5land har fastst\u00e4llts som f\u00f6r sm\u00e5 konstaterar f\u00f6rvaltningsdomstolen \u00e4nnu f\u00f6ljande:<\/p>\n

Den till \u00c5land tilldelade andelen av str\u00f6mmingskvoten i centrala \u00d6stersj\u00f6n 15,1506 % har \u00f6verstigit det senast framf\u00f6rda yrkandet av landskapsregeringen 14,9804 %. Landskapsregeringens synpunkter har \u00e4ven i \u00f6vrigt blivit de facto beaktade p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00f6kat \u00c5lands str\u00f6mmings- och vassbukskvoter n\u00e4r f\u00f6rdelningsgrunderna under beslutets beredningsskede korrigerades p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som f\u00f6rslaget till genomf\u00f6randelagen i utskottsbehandlingen.<\/p>\n

Landskapsregeringen har motiverat sina yrkanden g\u00e4llande laxkvoten med det som varit de \u00e5l\u00e4ndska fiskarnas andel av de ursprungliga laxkvoterna som Finland tilldelades vid sitt tilltr\u00e4de som medlem i EU, det vill s\u00e4ga mycket avl\u00e4gsen fiskehistorik. Vidare har yrkandet motiverats med de uppskattade konsekvenserna av kvotbytena och f\u00f6rbudet att anv\u00e4nda drivrev f\u00f6r det \u00e5l\u00e4ndska laxfisket. De motiveringar landskapsregeringen har framf\u00f6rt f\u00f6r sina yrkanden har d\u00e4rmed varit uppskattningar och flertydiga. Ur ministeriets utsaga framg\u00e5r att den andel av Finlands laxkvot som genom det besv\u00e4rsunderkastade beslutet har tilldelats \u00c5land har motsvarat laxfisket p\u00e5 de \u00e5l\u00e4ndska vattnen. Drivrevsf\u00f6rbudet \u00e5 sin sida har grundat sig p\u00e5 behovet att skydda laxen i \u00d6stersj\u00f6n och har g\u00e4llt fiske utanf\u00f6r \u00c5lands territorialvatten. Ministeriet ska anses ha framf\u00f6rt sakenliga sk\u00e4l f\u00f6r sitt beslut till denna del.<\/p>\n

F\u00f6r torskkvotens del har i ministeriets beslut framf\u00f6rts ovan n\u00e4mnda sk\u00e4l till att fiskekvoterna f\u00f6r torsk inte alls har delats som \u00f6verf\u00f6rbara nyttjander\u00e4tter och d\u00e4rf\u00f6r inte heller som kvotandelar mellan riket och landskapet \u00c5land. F\u00f6rvaltningsdomstolen anser att ministeriet ocks\u00e5 till denna del har framf\u00f6rt sakenliga sk\u00e4l f\u00f6r sitt beslut.<\/p>\n

$1ad<\/p>\n

Lagen om det nationella genomf\u00f6randet av Europeiska unionens<\/h3>\n

gemensamma fiskeripolitik12 \u00a7 2 mom. och 48 \u00a7 1 mom.<\/p>\n

Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land 59 b \u00a7 2 mom.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningslagen 6 \u00a7 och 31 \u00a7 1 mom.<\/p>\n

Handl\u00e4ggning i h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen<\/h3>\n

har ans\u00f6kt om besv\u00e4rstillst\u00e5nd \u00f6ver f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut. I besv\u00e4ren yrkas att h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen fastst\u00e4ller att \u00c5lands f\u00f6rvaltningsdomstol \u00e4r beh\u00f6rig domstol i \u00e4rendet och att besv\u00e4rsr\u00e4tten inskr\u00e4nks till att g\u00e4lla enbart landskapsregeringen. Landskapsregeringen yrkar att f\u00f6rvaltningsdomstolens och jord- och skogsbruksministeriets beslut upph\u00e4vs i sin helhet och i andra hand att besluten upph\u00e4vs och \u00e4rendet \u00e5terf\u00f6rvisas till jord- och skogsbruksministeriet f\u00f6r ny behandling.<\/p>\n

Som st\u00f6d f\u00f6r sina yrkanden har landskapsregeringen framf\u00f6rt bland annat f\u00f6ljande:<\/h3>\n

Landskapsregeringen delar inte f\u00f6rvaltningsdomstolens slutsats att jord- och skogsbruksministeriet p\u00e5 basen av 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen ges r\u00e4tten att f\u00f6rdela fiskekvoterna mellan landskapet och riket och att 48 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen p\u00e5 den grunden skulle bli till\u00e4mplig. Ministeriets r\u00e4tt att f\u00f6rdela fiskekvoterna f\u00f6ljer av 59 b \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land. Eftersom beslutet grundar sig p\u00e5 59 b \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen \u00e4r \u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol inte r\u00e4tt forum. Beh\u00f6rig f\u00f6rvaltningsdomstol \u00e4r \u00c5lands f\u00f6rvaltningsdomstol i enlighet med 12 \u00a7 2 mom. i f\u00f6rvaltningsprocesslagen (586\/1996).<\/p>\n

Beslutet om f\u00f6rdelning av Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet har direkta r\u00e4ttsliga verkningar enbart f\u00f6r landskapsregeringen. D\u00e4rmed ska enbart landskapsregeringen anses vara part i \u00e4rendet.<\/p>\n

Best\u00e4mmelsen i 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen \u00e4r ett undantag fr\u00e5n huvudprincipen i sj\u00e4lvstyrelselagen, att den part som har lagstiftningsbeh\u00f6righet ocks\u00e5 har f\u00f6rvaltningsbeh\u00f6righet. Best\u00e4mmelsen har tillkommit f\u00f6r att undanr\u00f6ja de konflikter mellan sj\u00e4lvstyrelselagen och EU-r\u00e4tten som annars uppkommer i vissa situationer. Eftersom best\u00e4mmelsen \u00e4r ett undantag fr\u00e5n huvudregeln ska den tolkas sn\u00e4vt och kan inte anv\u00e4ndas i andra situationer \u00e4n de som uttryckligen omfattas av best\u00e4mmelsen och definitivt inte i situationer som inte f\u00f6rorsakats av tvingande EU-r\u00e4ttsliga krav. D\u00e4rf\u00f6r har riksmyndigheten enligt 59 b \u00a7 2 mom. en l\u00e5ngtg\u00e5ende skyldighet att efterstr\u00e4va samf\u00f6rst\u00e5nd och beakta landskapets st\u00e5ndpunkter i beslutsfattandet. F\u00f6r denna tolkning talar \u00e4ven lagrummets ordalydelse, enligt vilken landskapsmyndighetens st\u00e5ndpunkter ska bli beaktade s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt.<\/p>\n

F\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan landskapet och riket \u00e4r en fr\u00e5ga som i enlighet med 59 b \u00a7 2 mom. 1 meningen i sj\u00e4lvstyrelselagen ska \u00f6verenskommas mellan landskaps- och riksmyndigheterna. F\u00f6r det fall att kvoterna ska f\u00f6rdelas ska det g\u00f6ras utg\u00e5ende fr\u00e5n f\u00f6rhandlingar mellan de b\u00e5da parterna och utifr\u00e5n grunder som parterna gemensamt \u00f6verenskommer om. Ministeriet ska s\u00e5ledes inte ensidigt fastsl\u00e5 f\u00f6rdelningsgrunden, eftersom det d\u00e5 inte l\u00e4ngre finns n\u00e5gonting att f\u00f6rhandla om.<\/p>\n

Ministeriet har i detta \u00e4rende ensidigt best\u00e4mt vilka av de kvoterade fiskbest\u00e5nden som ska delas och att samma f\u00f6rdelningsgrunder ska till\u00e4mpas vid f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan riket och landskapet som riksmyndigheten sedan i sin tur anv\u00e4nder f\u00f6r att f\u00f6rdela fiskekvoterna mellan yrkesfiskarna i riket. Det finns dock inte n\u00e5got i 59 b \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen som antyder att samr\u00e5det eller f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan landskapet och riket m\u00e5ste ske utg\u00e5ende fr\u00e5n hur man internt i riket v\u00e4ljer att f\u00f6rdela fiskekvoterna. Det \u00e4r en helt annan fr\u00e5ga hur landskapet och riket v\u00e4ljer att var f\u00f6r sig f\u00f6rdela sina respektive fiskekvoter till de enskilda fiskarna och dessa f\u00f6rdelningsgrunder beh\u00f6ver inte vara likadana i riket och i landskapet.<\/p>\n

Man har i riket best\u00e4mt bland annat om n\u00e4r genomf\u00f6randelagen ska tr\u00e4da ikraft och vilka referensperioder som ska till\u00e4mpas vid best\u00e4mmandet av den fiskehistorik som lagts som grund f\u00f6r de \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter som har tilldelats rikets yrkesfiskare. Dessa val har inte varit ett resultat av till\u00e4mpning av tvingande r\u00e4ttsregler utan en \u00e4ndam\u00e5lsenlighetspr\u00f6vning. Trots att de i rikets genomf\u00f6randelag fastst\u00e4llda kriterierna kan s\u00e4gas vara objektiva i den bem\u00e4rkelsen att de baserar sig p\u00e5 statistiska uppgifter, \u00e4r de inte de enda m\u00f6jliga f\u00f6rdelningsgrunderna vid en f\u00f6rdelning av kvoterna mellan landskapet och riket. Rikets genomf\u00f6randelag kunde ha inf\u00f6rts tidigare eller senare och \u00e4ven referensperioderna och ber\u00e4kningsgrunderna som varit v\u00e4sentliga f\u00f6r att r\u00e4kna ut f\u00e5ngsthistorik kunde ha varit annorlunda.<\/p>\n

Ministeriet har inte heller av n\u00e5gon annan anledning varit r\u00e4ttsligt bunden att f\u00f6rbise landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter. Varken EU-r\u00e4tten eller grundlagen skulle ha hindrat ministeriet fr\u00e5n att besluta om kvotf\u00f6rdelningen p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p>\n

Ministeriets argument att alla fiskare i Finland ska behandlas lika \u00e4r inte korrekt d\u00e5 landskapet har lagstiftningsbeh\u00f6righet. Landskapets lagstiftningsmakt inneb\u00e4r att en fr\u00e5ga inom landskapets beh\u00f6righet kan regleras p\u00e5 ett annat s\u00e4tt i landskapet j\u00e4mf\u00f6rt med i riket, eftersom landskapet har befogenheter att reglera fr\u00e5gan som man finner mest \u00e4ndam\u00e5lsenligt i landskapet. Fortfarande finns det inom landskapet inget system med nyttjander\u00e4tter och akt\u00f6rsspecifika fiskekvoter och f\u00f6r det fall ett s\u00e5dant system implementeras beslutar landskapsregeringen p\u00e5 vilka grunder de \u00e5l\u00e4ndska yrkesfiskarna tilldelas dessa. Riksmyndigheten kan inte med h\u00e4nvisning till j\u00e4mlikhetsprincipen lagstifta i strid med sj\u00e4lvstyrelselagens best\u00e4mmelser och p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e5sidos\u00e4tta landskapets lagstiftningsbeh\u00f6righet.<\/p>\n

Den i 6 \u00a7 i grundlagen tryggade r\u00e4tten till j\u00e4mlikhet utg\u00f6r s\u00e5ledes inget hinder f\u00f6r att man vid f\u00f6rdelningen av Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet avviker fr\u00e5n ber\u00e4kningsgrunderna enligt genomf\u00f6randelagen. Beslutet g\u00e4ller n\u00e4mligen inte f\u00f6rdelning av kvoter till individuella fiskare i hela Finland, omfattande s\u00e5v\u00e4l riket som \u00c5land. Fr\u00e5gan om hur fiskekvoterna ska delas mellan riket och landskapet \u00c5land kan inte avg\u00f6ras utg\u00e5ende fr\u00e5n 6 \u00a7 i grundlagen. J\u00e4mlikhetsprincipen enligt 6 \u00a7 i grundlagen har ansetts g\u00e4lla endast m\u00e4nniskor och inte juridiska personer.<\/p>\n

F\u00f6rdelningen av fiskekvoterna ska ske utg\u00e5ende fr\u00e5n f\u00f6ljande faktorer: omfattningen av landskapets nuvarande fiske, landskapets andel i Finlands fiskekvoter med h\u00e4nsyn till den relativa stabiliteten samt landskapets behov med beaktande av bibeh\u00e5llande och utveckling av en livskraftig fiskerin\u00e4ring. Det b\u00f6r beaktas att vissa beslut om fiskereglering fattade p\u00e5 nationell niv\u00e5 relativt sett har drabbat det \u00e5l\u00e4ndska fisket i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

Det framkommer en felaktighet i f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut r\u00f6rande begreppet relativ stabilitet. De andelar av fiskekvoterna som Finland \u00e5rligen tilldelas av EU \u00e4r konstanta \u00f6ver tiden med h\u00e4nsyn till den relativa stabiliteten. Denna princip fastst\u00e4lldes som f\u00f6rdelningsgrund f\u00f6r fiske\u00ackvoterna l\u00e5ngt innan Finlands EU-intr\u00e4de och ber\u00e4knades d\u00e5 p\u00e5 basen av f\u00e5ngsthistorik. Eftersom l\u00e4ndernas andelar av fiskekvoterna \u00e4r konstanta inneb\u00e4r det att andelarna \u00e4r ber\u00e4knade utifr\u00e5n historisk f\u00e5ngsthistorik som h\u00e4rstammar fr\u00e5n tiden innan Finland var medlem i EU. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r rimligt att denna faktor beaktas vid f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan landskapet och riket d\u00e5 landskapets avl\u00e4gsna f\u00e5ngsthistorik bidrar till Finlands \u00e5rliga fiskem\u00f6jligheter. F\u00e5ngstdata fr\u00e5n den n\u00e4rmaste f\u00f6rflutna perioden saknar relevans f\u00f6r f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan EU:s medlemsl\u00e4nder.<\/p>\n

Det \u00e4r inte rimligt att bibeh\u00e5llandet av det \u00e5l\u00e4ndska yrkesfisket och yrkesfiskets utvecklingsm\u00f6jligheter begr\u00e4nsas och p\u00e5verkas negativt till f\u00f6ljd av den tidpunkt vid vilken riksmyndigheterna v\u00e4ljer att ta i bruk ett nytt system f\u00f6r rikets fiskare. Det ska \u00e4ven beaktas att tidigare beslut om regleringar av fisket p\u00e5 nationell niv\u00e5 proportionellt sett har inneburit st\u00f6rre f\u00e5ngstminskningar f\u00f6r \u00e5l\u00e4ndska fiskare. Detta g\u00e4ller i synnerhet rikets beslut \u00e5r 2013 om f\u00f6rbud mot fiske av lax med drivrev. Fiske av lax med drivrev har inte f\u00f6rbjudits inom ramen f\u00f6r unionens gemensam\u00acma fiskeripolitik utan det r\u00f6r sig om ett nationellt beslut.<\/p>\n

F\u00f6rsta \u00e5ret d\u00e5 kvoterna mellan landskapet och riket delades var \u00e5r 2017. Sedan dess har landskapets fiskem\u00f6jligheter varit otillr\u00e4ckliga. R\u00e5dets \u00e5rliga beslut om medlemsl\u00e4ndernas fiskem\u00f6jligheter i \u00d6stersj\u00f6n har generellt gett minskade kvoter och till f\u00f6ljd av det \u00e5l\u00e4ndska kommersiella fiskets relativa litenhet \u00e4r detta fiske mer s\u00e5rbart f\u00f6r variationer. F\u00f6r att skapa sig tillr\u00e4ckliga fiskem\u00f6jligheter har det varit n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r landskapets yrkesfiskare att k\u00f6pa till\u00e4ggskvoter av rikets yrkesfiskare.<\/p>\n

De av ministeriet fastslagna sammanlagda kvotandelarna f\u00f6r \u00c5land \u00e5r 2017 f\u00f6r str\u00f6mming och vassbuk utgjorde en minskning om 8,14 % j\u00e4mf\u00f6rt med 2016 \u00e5rs fiske, samtidigt som de av EU till Finland tilldelade kvoterna f\u00f6r hela landet \u00f6kade.<\/p>\n

Under hanteringen av \u00e4rendet har ministeriet inte betraktat landskapsregeringen som en j\u00e4mb\u00f6rdig part. I praktiken har \u00c5land betraktats som en enskild fiskeakt\u00f6r (en yrkesfiskare) som har tilldelats vissa nyttjander\u00e4tter p\u00e5 samma grunder som rikets yrkesfiskare.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen har gjort en utredning \u00f6ver det samr\u00e5d som f\u00f6regick beslutsfattandet. M\u00e5nga av de i f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut n\u00e4mnda tillf\u00e4llena kan inte anses vara samr\u00e5d. Med samr\u00e5d enligt 59 b \u00a7 sj\u00e4lvstyrelselagen avses ett s\u00e4rskilt f\u00f6rfarande d\u00e4r h\u00f6ga krav st\u00e4lls p\u00e5 att efterstr\u00e4va en gemensam l\u00f6sning. Det \u00e4r helt uppenbart att samr\u00e5det inte \u00e4r avsett att enbart motsvara ett sedvanligt h\u00f6rande. Varken ett h\u00f6rande eller l\u00e4mnande av information kan anses utg\u00f6ra samr\u00e5d i den mening som avses i 59 b \u00a7. I besv\u00e4rsskriften har uppr\u00e4knats tillf\u00e4llen som enligt landskapsregeringen inte kan anses utg\u00f6ra en del av samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet.<\/p>\n

Det i besv\u00e4rsskriften h\u00e4nvisade ministeriets utl\u00e5tande till f\u00f6rvaltningsdomstolen bekr\u00e4ftar enligt landskapsregeringen dess uppfattning att ministeriets syfte inte har varit att uppn\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd och beakta landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt. Ministeriet har endast upplyst landskapsregeringen om hur f\u00f6rdelningen av kvoterna mellan landskapet och riket kommer att g\u00f6ras utifr\u00e5n de grunder som riksmyndigheterna en\u00acsidigt har beslutat. Med beaktande av 59 b \u00a7 2 mom. hade ministeriet emellertid haft en markerad skyldighet att b\u00e5de under loppet av f\u00f6rhandlingarna och i sitt beslut framf\u00f6ra motiveringar till varf\u00f6r man inte \u00e5tmin\u00acs\u00acto\u00acne delvis har kunnat l\u00e4gga till grund f\u00f6r beslutsfattandet de principer och ber\u00e4kningsgrunder som landskapsregeringen framf\u00f6rt.<\/p>\n

Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6ruts\u00e4tter inte ovillkorligen att en rekommendation till avg\u00f6rande beg\u00e4rs av \u00c5landsdelegationen, och rekommendationen \u00e4r inte heller bindande. M\u00f6jligheten att beg\u00e4ra en rekommendation till avg\u00f6rande har emellertid i sj\u00e4lvstyrelselagen inf\u00f6rts som ett medel f\u00f6r att uppn\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd uttryckligen i situationer som denna. Den omst\u00e4ndigheten att ministeriet inte har beg\u00e4rt en rekommendation till avg\u00f6rande tyder d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att ministeriet inte har haft f\u00f6r avsikt att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd och beakta landskapets st\u00e5ndpunkter, utan ist\u00e4llet slutf\u00f6ra \u00e4rendet enligt sin p\u00e5b\u00f6rjade plan.<\/p>\n

Till\u00e4gget av ett nytt 4 mom. i 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen under behandlingen i jord- och skogsbruksutskottet gjordes f\u00f6r att nya fiskare i riket inte skulle missgynnas. Detta kan inte anses vara en del av samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet d\u00e5 \u00e4ndringen gjordes under utskottsbehandlingen i riksdagen, l\u00e5ngt efter att samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet mellan landskapet och ministeriet borde ha avslutats. Ministeriets skyldighet att samr\u00e5da med landskapsregeringen ska inte anses vara uppfylld d\u00e4rf\u00f6r att slutresultatet av \u00e4ndring\u00acar som gjorts i riksdagen av andra orsaker \u00e4ven r\u00e5kade gynna \u00c5land.<\/p>\n

Tanken med samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet kan inte vara att resultatet m\u00e5ste godk\u00e4nnas av rikets yrkesfiskare. Det ligger i dessa fiskares intresse att landskapet ska f\u00e5 s\u00e5 sm\u00e5 andelar av fiskekvoterna som m\u00f6jligt eftersom de d\u00e5 sj\u00e4lva f\u00e5r en st\u00f6rre andel.<\/p>\n

har gett ett utl\u00e5tande i vilket ministeriet upprepar det som yttrats i f\u00f6rvaltningsdomstolen och d\u00e4rut\u00f6ver framf\u00f6r f\u00f6ljande:<\/p>\n

Alla yrkanden i \u00c5lands landskapsregerings besv\u00e4r \u00e4r ogrundade.<\/p>\n

Ministeriets beslut 22.12.2016 \u00e4r ett beslut som avses i 48 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen. \u00c5lands f\u00f6rvaltningsdomstol \u00e4r inte beh\u00f6rig i \u00e4rendet.<\/p>\n

Den till\u00e4mpade f\u00f6rdelningsgrunden mellan riket och landskapet utgick fr\u00e5n de objektiva kriterier som ing\u00e5r i 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen. Ministeriets beslut fattades efter ett omfattande samr\u00e5d som s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt beaktat landskapets st\u00e5ndpunkter. Den till\u00e4mpade f\u00f6rdelningsmetoden anv\u00e4ndes f\u00f6r att finna en f\u00f6rdelning som \u00e4r m\u00f6jligast objektiv och r\u00e4ttvis. F\u00f6rdelningsmetoden inneb\u00e4r inte att landskapsregeringen beh\u00f6ver till\u00e4mpa samma grunder i en intern f\u00f6rdelning av fiskem\u00f6jligheter i landskapet \u00c5land. Hur en intern f\u00f6rdelning av landskapets kvotandelar inom landskapet g\u00f6rs kan landskapsregeringen avg\u00f6ra oberoende av de kriterier som anv\u00e4nds i ministeriets beslut om f\u00f6rdelningen mellan riket och landskapet. Ministeriet har d\u00e4rmed inte \u00e5sidosatt landskapets lagstiftningsbeh\u00f6righet.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen har inte beskrivit den relativa stabiliteten felaktigt eftersom man vid etableringen av den relativa stabiliteten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik anv\u00e4nder sig av f\u00e5ngsthistoria under den n\u00e4rmast f\u00f6rflutna perioden innan f\u00f6rdelningsbeslutet. Den period som f\u00f6rvaltningsdomstolen h\u00e4nvisar till \u00e4r de senaste \u00e5ren innan varje avg\u00f6rande av kvotf\u00f6rdelningar eller allts\u00e5 den relativa stabiliteten har gjorts. D\u00e5 unionen etablerar nya fiskem\u00f6jligheter kan och har de f\u00f6rdelats utg\u00e5ende fr\u00e5n en f\u00e4rsk f\u00e5ngsthistoria.<\/p>\n

Fiskekvoternas otillr\u00e4cklighet \u00e4r ett relativt begrepp. Under flera \u00e5r och f\u00f6r flera kvoter har varken rikets kvot eller den \u00e5l\u00e4ndska kvotandelen anv\u00e4nts till fullo. \u00c5 andra sidan har fiskeakt\u00f6rer p\u00e5 \u00c5land kunnat anskaffa ytterligare fiskem\u00f6jligheter fr\u00e5n riket eller utlandet och fiskeakt\u00f6rer i riket fiskem\u00f6jligheter inom riket eller fr\u00e5n utlandet. \u00c4ven fiskeverksamheten har kunnat \u00f6ka eller minska liksom \u00e4ven de fiskekvoter som \u00e5rligen utg\u00e5ende fr\u00e5n den vetenskapliga r\u00e5dgivningen fastst\u00e4lls av EU:s r\u00e5d. D\u00e4rmed \u00e4r det sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla huruvida rikets eller landskapet \u00c5lands fiskem\u00f6jligheter har varit otillr\u00e4ckliga och vilken effekt ministeriets f\u00f6rdelningsbeslut haft. Situationen f\u00f6r\u00e4ndras fortg\u00e5ende och b\u00e5de totalkvoter som fiskeanstr\u00e4ngningen fluktuerar stort.<\/p>\n

Landskapsregeringen har behandlats j\u00e4mb\u00f6rdigt och som den beh\u00f6riga myndighet som ansvarar f\u00f6r landskapets fiskerifr\u00e5gor. Detta framkommer \u00e4ven ur de dokument som ger en bild av och beskriver f\u00f6rhandlingarnas f\u00f6rlopp.<\/p>\n

Alla de tillf\u00e4llen och m\u00f6ten inklusive remissf\u00f6rfaranden som innefattat eller enbart h\u00e5llits med \u00c5lands landskapsregering har varit en del av samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen. F\u00f6rvaltningsdomstolen har tolkat f\u00f6rfarandets laglighet korrekt. Ministeriets och landskapets tj\u00e4nstem\u00e4n och politiker har vid flera tillf\u00e4llen och i god tid diskuterat f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna utan n\u00e4rvaro av andra parter.<\/p>\n

Ministeriet har redan i ett tidigt skede f\u00f6rhandlat med landskapsregeringen och i god tid f\u00f6re beredningen av rikets lag f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 reda p\u00e5 om landskapet \u00c5land vill ha ett gemensamt system f\u00f6r de \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tterna och akt\u00f6rsspecifika fiskekvoterna och vilket system landskapet skulle ha varit berett att godk\u00e4nna. Under f\u00f6rhandlingsprocessen framgick det klart att landskapet inte vill ha ett gemensamt system med riket. Ministeriet har respekterat landskapets st\u00e5ndpunkt under hela processen.<\/p>\n

Landskapets st\u00e5ndpunkt ledde till att Finlands fiskekvoter m\u00e5ste f\u00f6rdelas mellan riket och landskapet. Samtidigt visar det att ministeriet under hela processen har f\u00f6rh\u00e5llit sig till landskapet som j\u00e4mb\u00f6rdig f\u00f6rhandlingspartner och str\u00e4vat efter att utifr\u00e5n r\u00e4ttvisa grunder finna en gemensam syn p\u00e5 alla fr\u00e5gor med landskapet i alla skeden av processen.<\/p>\n

Ministeriet anser att en s\u00e5dan ensidig process som landskapsregeringen beskriver inte \u00e4gt rum. Ministeriet har vid flera tillf\u00e4llen och vid gemensamma sammantr\u00e4den beskrivit sina utg\u00e5ngspunkter om objektiva kriterier och f\u00f6rklarat varf\u00f6r ministeriet anser att oklara grunder eller en avl\u00e4gsen fiskehistoria inte kan anv\u00e4ndas som f\u00f6rdelningsgrund. Detta ska inte f\u00f6rv\u00e4xlas med en ovilja att diskutera och bed\u00f6ma alternativa f\u00f6rslag fr\u00e5n landskapet. F\u00f6rslag fr\u00e5n landskapet som skulle ha varit konsekven\u00acta, v\u00e4l motiverade och f\u00f6lja objektiva kriterier saknades. I ministeriets beslut har man motiverat det avg\u00f6rande som gjordes och att oklara grunder eller en avl\u00e4gsen fiskehistoria inte kunde anv\u00e4ndas. I f\u00f6rhandlingar\u00acna har ministeriet s\u00e5lunda p\u00e5 allt s\u00e4tt str\u00e4vat till men inte kunnat n\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd med landskapet p\u00e5 grund av meningsskiljaktigheter om f\u00f6rdelningsgrunden.<\/p>\n

En f\u00f6rhandling inneb\u00e4r inte som utg\u00e5ngspunkt att den ena f\u00f6rhandlingspartens synpunkter helt eller delvis accepteras av den andra f\u00f6rhandlingsparten, s\u00e4rskilt om de skulle leda till ett missgynnande av den andra parten eller till godtycke. Landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter har s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt beaktats bland annat genom att beakta nya fiskares f\u00e5ngster under \u00e5r 2016. Fiskeverksamheten under \u00e5r 2016 inf\u00f6rdes \u00e4ven i genomf\u00f6randelagen f\u00f6r att s\u00e5lunda utg\u00f6ra en grund i f\u00f6rdelningen och bland annat beakta landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter, inte enbart f\u00f6r att beakta nya fiskare i riket. Detta var uttryckligen ett resultat av samr\u00e5dsf\u00f6rfarandet och som en f\u00f6ljd av detta och de objektiva kriterierna \u00e4r \u00c5lands andel av str\u00f6mmingskvoten f\u00f6r Finska viken och centrala \u00d6stersj\u00f6n n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n \u00c5lands anspr\u00e5k.<\/p>\n

Ett centralt resultat av f\u00f6rhandlingarna var allts\u00e5 att man beaktade \u00c5lands st\u00e5ndpunkt om att vissa \u00e5l\u00e4ndska fiskef\u00f6retag endast har en fiskehistoria p\u00e5 mindre \u00e4n tv\u00e5 hela \u00e5r och att man utg\u00e5ende fr\u00e5n det i riksdagsbehandlingen gjorde en \u00e4ndring av f\u00f6rdelningsgrunden i 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen. Denna \u00e4ndring medf\u00f6rde att \u00c5lands andelar av fiskekvoterna blev st\u00f6rre. Som framf\u00f6rts ovan blev d\u00e4rmed \u00c5lands andel av str\u00f6mmingskvoten i centrala \u00d6stersj\u00f6n och Finska viken till och med st\u00f6rre \u00e4n landskapsregeringens anspr\u00e5k och andelarna f\u00f6r str\u00f6mming i Bottniska viken respektive vassbuk blev betydligt st\u00f6rre. Detta var ett betydande medgivande och ett godtagande av landskapsregeringens motiverade st\u00e5ndpunkt som visar p\u00e5 \u00e4ktheten i f\u00f6rhandlingarna och ministeriets vilja att efterstr\u00e4va samf\u00f6rst\u00e5nd och att s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt beakta landskapsregeringens st\u00e5ndpunkter.<\/p>\n

Landskapsregeringen har h\u00e4nvisat till att Finlands fiskekvoter som fastst\u00e4lldes f\u00f6r 2017 f\u00f6r str\u00f6mming och vassbuk \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6r 2016 och att \u00c5lands andel av dessa f\u00f6r \u00e5r 2017 sammanlagt samtidigt minskade i j\u00e4mf\u00f6relse med den \u00e5l\u00e4ndska f\u00e5ngsten 2016. J\u00e4mf\u00f6relsen g\u00e4ller endast de \u00e5l\u00e4ndska f\u00e5ngsterna f\u00f6r \u00e5r 2016 d\u00e5 f\u00e5ngsterna var s\u00e4rskilt stora. En j\u00e4mf\u00f6relse av den sammanlagda \u00e5l\u00e4ndska f\u00e5ngsten av str\u00f6mming och vassbuk 2014 med 2016 visar att den \u00f6kade fr\u00e5n cirka 10 000 ton till cirka 15 700 ton. Den sammanlagda m\u00e4ngden f\u00f6r dessa arters kvoter f\u00f6r \u00c5land f\u00f6r 2017 i ministeriets beslut \u00e4r totalt 14 291 ton. M\u00e4ngden \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n \u00c5lands motsvarande f\u00e5ngster f\u00f6r b\u00e5de 2014 och 2015 (cirka<\/p>\n

13 400 ton).<\/p>\n

$1b2<\/p>\n

Ministeriet avvisar i sitt utl\u00e5tande landskapsregeringens antydan om att ministeriet inte h\u00f6rde \u00c5landsdelegationen f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis slutf\u00f6ra \u00e4rendet enligt sin p\u00e5b\u00f6rjade plan. Ministeriet har h\u00e4nvisat till den beskrivning av fr\u00e5gan om \u00c5landsdelegationen som f\u00f6rvaltningsdomstolen \u00e5terger.<\/p>\n

Ministeriets uppgift \u00e4r, f\u00f6rutom att beakta landskapet \u00c5lands st\u00e5ndpunkter, \u00e4ven ta i beaktande st\u00e5ndpunkter som f\u00f6retr\u00e4ds av andra parter. Detta inneb\u00e4r inte att dessa parter n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver godk\u00e4nna resultatet, \u00e4ven om det med tanke p\u00e5 acceptansen av linjedragningarna vore \u00f6nskv\u00e4rt.<\/p>\n

har i sitt genm\u00e4le framf\u00f6rt bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n

Landskapsregeringen hade ingen \u00f6nskan att avs\u00e4ga sig m\u00f6jligheten att reglera det \u00e5l\u00e4ndska fisket genom att \u00f6verf\u00f6ra myndighetsuppgifter till riket. Eftersom landskapsregeringen har lagstiftningsbeh\u00f6righet inom omr\u00e5det beh\u00f6ver man s\u00e5ledes ha m\u00f6jlighet att f\u00f6rvalta det \u00e5l\u00e4ndska yrkesfisket \u00e4ven efter rikets inf\u00f6rande av ett individuellt kvotsystem. Det var f\u00f6r landskapsregeringen dessutom oklart vad ett ing\u00e5ende i rikets nya system skulle ha kunnat f\u00e5 f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r landskapets framtida fiskem\u00f6jligheter och fiskerin\u00e4ringens existens, varf\u00f6r landskapsregeringen ans\u00e5g att en uppdelning av fiskekvoterna var n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att trygga fortsatta \u00e5l\u00e4ndska fiskem\u00f6jligheter.<\/p>\n

Samr\u00e5d \u00e4r ett s\u00e4rskilt begrepp som har inf\u00f6rts i 59 b \u00a7 sj\u00e4lvstyrelselagen som ett instrument f\u00f6r att hantera landskapets lagstiftningsbeh\u00f6righet visavi best\u00e4mmelser i unionsr\u00e4tten. Detta \u00e4r en skyldighet som riksmyndigheterna har endast gentemot landskapet och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att s\u00e4rskilja detta f\u00f6rfarande fr\u00e5n sedvanligt h\u00f6rande.<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt med objektiva grunder d\u00e5 det g\u00e4ller f\u00f6rdelningen av nyttjander\u00e4tter och akt\u00f6rsspecifika fiskekvoter till enskilda. Det finns dock inte n\u00e5got i 59 b \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land som antyder att samr\u00e5det eller f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan landskapet och riket m\u00e5ste ske utg\u00e5ende fr\u00e5n hur man internt i riket v\u00e4ljer att f\u00f6rdela fiske\u00ackvoterna mellan sina fiskeakt\u00f6rer. Landskapets beh\u00f6righet i fr\u00e5gan inneb\u00e4r att f\u00f6rdelningsgrunderna till enskilda fiskeakt\u00f6rer inte beh\u00f6ver vara lika i landskapet och riket. Fr\u00e5gan om f\u00f6rdelningen av fiskekvoter mellan landskapet och riket \u00e4r \u00e4ven i h\u00f6gsta grad politisk, varf\u00f6r fr\u00e5gan ist\u00e4llet borde ha l\u00f6sts genom politisk f\u00f6rhandling.<\/p>\n

$1b4<\/p>\n

Den relativa stabiliteten fastst\u00e4lldes som princip f\u00f6r den f\u00f6rsta gemensamma fiskeripolitiken \u00e5r 1983 och den utg\u00f6r forts\u00e4ttningsvis grund f\u00f6r kvotf\u00f6rdelningen mellan medlemsl\u00e4nderna. I enlighet med principen om relativ stabilitet b\u00f6r varje medlemsstats andel av varje kvot vara konstant \u00f6ver tiden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r missvisande att, som ministeriet g\u00f6r, h\u00e4nvisa till att man inom EU:s gemensamma fiskeripolitik anv\u00e4nder sig av f\u00e5ngsthistoria under den n\u00e4rmaste f\u00f6rflutna perioden innan f\u00f6rdelningsbeslutet.<\/p>\n

En f\u00f6rdelning av kvoterna mellan landskapet och riket handlar inte om att etablera n\u00e5gra nya fiskem\u00f6jligheter och det \u00e4r inte heller den typ av kvotf\u00f6rdelningar som avses inom unionens gemensamma fiskeripolitik utan en intern f\u00f6rdelning inom ett specifikt medlemsland. D\u00e5 Finlands, inklusive \u00c5lands, konstanta andelar av de kvoterade fiskbest\u00e5nden, utg\u00e5ende fr\u00e5n principen om relativ stabilitet, en g\u00e5ng i tiden beslutades gjordes ber\u00e4kningen utg\u00e5ende fr\u00e5n d\u00e5 aktuell fiskehistorik f\u00f6r Finland inklusive \u00c5land. Dessa data, som idag \u00e4r avl\u00e4gsen fiskehistorik, utg\u00f6r forts\u00e4ttningsvis grunden f\u00f6r Finlands, inklusive \u00c5lands, andelar av EU:s fiskekvoter. Vid en f\u00f6rdelning av kvoterna mellan landskapet och riket \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r rimligt att landskapets bidrag till Finlands inklusive \u00c5lands konstanta andelar av fiskekvoterna beaktas.<\/p>\n

Det \u00e5l\u00e4ndska pelagiska fisket hade befunnit sig i en svacka vilket landskapsregeringen arbetade f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda. Nyutvecklingen av det \u00e5l\u00e4nds\u00acka pelagiska fisket inleddes under \u00e5r 2014. Fullst\u00e4ndiga fiske\u00e5r finns fr\u00e5n och med \u00e5r 2015. \u00c4ven om fiskem\u00f6jligheterna varierar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r kan det konstateras att tidpunkten vid vilken ministeriet valde att f\u00f6rdela kvoterna mellan landskapet och riket har begr\u00e4nsat utvecklingsm\u00f6jligheterna f\u00f6r det \u00e5l\u00e4ndska fisket.<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens avg\u00f6rande<\/h3>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen beviljar besv\u00e4rstillst\u00e5nd och pr\u00f6var \u00e4rendet. Besv\u00e4ren avsl\u00e5s. H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen \u00e4ndrar inte den utg\u00e5ng \u00e4rendet f\u00e5tt genom f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut.<\/p>\n

Enligt artikel 21 i europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rordning (EU) nr 1380\/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om \u00e4ndring av r\u00e5dets f\u00f6rordningar (EG) nr 1954\/2003 och (EG) nr 1224\/2009 och om upph\u00e4vande av r\u00e5dets f\u00f6rordningar (EG) nr 2371\/2002 och (EG) nr 639\/2004 och r\u00e5dets beslut 2004\/585\/EG f\u00e5r medlemsstaterna inf\u00f6ra ett system med \u00f6verl\u00e5tbara fiskenyttjander\u00e4tter.<\/p>\n

$1b7<\/p>\n

$1b8<\/p>\n

Enligt 19 \u00a7 1 mom. i genomf\u00f6randelagen ska, innan de akt\u00f6rsspecifika fiskekvoter som avses i 2 och 3 mom. f\u00f6rdelas enligt de icke-\u00f6verl\u00e5tbara och \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tterna, de i 12 \u00a7 2 mom. avsedda kvotm\u00e4ngder som ska \u00f6verf\u00f6ras till landskapet \u00c5land samt de i 18 \u00a7 avsedda s\u00e4rskilda fiskekvoterna av jord- och skogsbruksministeriet dras av fr\u00e5n varje Finlands \u00e5rliga fiskekvot av str\u00f6mming, vassbuk och lax.<\/p>\n

Enligt 18 \u00a7 16 punkten i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land (1144\/1991) har landskapet lagstiftningsbeh\u00f6righet i fr\u00e5ga om jakt och fiske, registrering av fiskefartyg och styrning av fiskerin\u00e4ringen. Enligt 23 \u00a7 i sj\u00e4lvstyrelselagen ankommer f\u00f6rvaltningen i angel\u00e4genheter som har h\u00e4nf\u00f6rts till landskapets lagstiftningsbeh\u00f6righet p\u00e5 sj\u00e4lvstyrelsemyndigheterna.<\/p>\n

I kapitel 9 a (68\/2004) i sj\u00e4lvstyrelselagen ing\u00e5r best\u00e4mmelser som g\u00e4ller Europeiska unionen. Enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen ska landskapsmyndigheterna och riksmyndigheterna samr\u00e5da, om de \u00e5tg\u00e4rder de kommer att vidta \u00e4r beroende av varandra. Om endast en \u00e5tg\u00e4rd kan vidtas i medlemsstaten i ett f\u00f6rvaltnings\u00e4rende d\u00e4r b\u00e5de landskapet och riket har beh\u00f6righet enligt denna lag, fattas beslutet om \u00e5tg\u00e4rden av riksmyndigheten. Beslutet skall fattas efter samr\u00e5d med landskapsmyndigheten s\u00e5 att samf\u00f6rst\u00e5nd efterstr\u00e4vas och landskapsmyndighetens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt blir beaktade. \u00c4r landskapsmyndigheten och riksmyndigheten inte \u00f6verens om vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas i en fr\u00e5ga som avses i detta moment, kan en rekommendation till avg\u00f6rande beg\u00e4ras av \u00c5landsdelegationen.<\/p>\n

Genom jord- och skogsbruksministeriets beslut har, med st\u00f6d av m\u00f6jligheten enligt artikel 21 i Europaparlamentets och r\u00e5dets f\u00f6rordning (EU) 1380\/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken att inf\u00f6ra ett system med \u00f6verl\u00e5tbara fiskenyttjander\u00e4tter, landskapet \u00c5lands andelar av vissa av Finlands fiskekvoter samt fiskekvoterna f\u00f6r \u00e5r 2017 fastst\u00e4llts. Beredningen av beslutet har skett parallellt med beredningen av genomf\u00f6randelagen (1048\/2016) och landskapets andelar har fastst\u00e4llts enligt samma kriterier som f\u00f6rdelningen av \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter till kommersiella fiskare i riket enligt 13 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen. Ovan n\u00e4mnda system har varit \u00e4mnat att tas i bruk i Finland fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5ret 2017.<\/p>\n

Landskapsregeringen har enligt motiveringarna till f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut i beredningens slutskede 13.12.2016 till jord- och skogsbruksministeriet framf\u00f6rt f\u00f6ljande yrkanden avseende fiskekvoterna f\u00f6r str\u00f6mming, vassbuk och lax:<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet har 22.12.2016 med st\u00f6d av 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen fastst\u00e4llt \u00c5lands andelar enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

Fiskekvoterna f\u00f6r torsk har varken f\u00f6rdelats som \u00f6verl\u00e5tbara nyttjander\u00e4tter eller mellan riket och landskapet.<\/p>\n

I \u00e4rendet har inte beg\u00e4rts en rekommendation till avg\u00f6rande av \u00c5landsdelegationen enligt 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen.<\/p>\n

F\u00f6rvaltningsdomstolen har avslagit landskapsregeringens besv\u00e4r \u00f6ver ministeriets beslut.<\/p>\n

Fr\u00e5gan g\u00e4ller jord- och skogsbruksministeriets beslut med vilket<\/h3>\n

Finlands fiskekvoter enligt Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik har f\u00f6rdelats mellan riket och \u00c5land. Det har s\u00e5ledes varit fr\u00e5ga om ett beslut enligt 48 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen d\u00e4r \u00e4ndring enligt n\u00e4mnda best\u00e4mmelse s\u00f6ks hos \u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol.<\/p>\n

I \u00e4rendet ska avg\u00f6ras om ministeriets beslut har fattats enligt 12 \u00a7 2 mom. i genomf\u00f6randelagen i enlighet med det f\u00f6rfarande som anges i 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen, och om ministeriets beslut i \u00f6vrigt \u00e4r lagenligt.<\/p>\n

Enligt 120 \u00a7 i Finlands grundlag har landskapet \u00c5land sj\u00e4lvstyrelse enligt vad som s\u00e4rskilt best\u00e4ms i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land. Ang\u00e5ende lagstiftningsordningen f\u00f6r sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land och jordf\u00f6rv\u00e4rvslagen f\u00f6r \u00c5land g\u00e4ller enligt 75 \u00a7 1 mom. i grundlagen det som s\u00e4rskilt best\u00e4ms i dessa lagar. Enligt 18 \u00a7 16 punkten i sj\u00e4lvstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbeh\u00f6righet i fr\u00e5ga om jakt och fiske, registrering av fiskefartyg och styrning av fisken\u00e4ringen. F\u00f6rdelningen av fiskekvoterna mellan riket och landskapet kan d\u00e4rf\u00f6r anses vara s\u00e4rskilt betydelsefull sedd ur \u00c5lands sj\u00e4lvstyres synvinkel.<\/p>\n

Enligt den f\u00f6rsta meningen i 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen ska landskapsmyndigheterna och riksmyndigheterna samr\u00e5da, om de \u00e5tg\u00e4rder de kommer att vidta \u00e4r beroende av varandra. Andra och tredje meningen i momentet g\u00e4ller situationer d\u00e4r endast en \u00e5tg\u00e4rd kan vidtas i medlemsstaten i ett f\u00f6rvaltnings\u00e4rende d\u00e4r b\u00e5de landskapet och riket har beh\u00f6righet enligt sj\u00e4lvstyrelselagen. Enligt sistn\u00e4mnda best\u00e4mmelser fattas beslutet om \u00e5tg\u00e4rden i sista hand av riksmyndigheten s\u00e5 att samr\u00e5d ocks\u00e5 i dessa fall \u00e4r det prim\u00e4ra s\u00e4ttet att l\u00f6sa meningsskiljaktigheter. \u00c4ven best\u00e4mmelsen i fj\u00e4rde meningen i momentet om m\u00f6jligheten att beg\u00e4ra en rekommendation till avg\u00f6rande av \u00c5landsdelegationen \u00e4r f\u00f6rknippad med meningsskiljaktigheter och deras l\u00f6sning.<\/p>\n

Enligt detaljmotiveringarna i regeringens proposition (RP 18\/2002 rd) f\u00f6r 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen ska rikets myndigheter innan beslut fattas h\u00e5lla samr\u00e5d med landskapsmyndigheten s\u00e5 att samf\u00f6rst\u00e5nd efterstr\u00e4vas och landskapsmyndighetens st\u00e5ndpunkter s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt blir beaktade. I motiveringarna till regeringens proposition ing\u00e5r inga n\u00e4rmare inneh\u00e5lls- eller f\u00f6rfarandem\u00e4ssiga beskrivningar om samr\u00e5den.<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet har i enlighet med 60 \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6rt fr\u00e5gan om sin beh\u00f6righet att f\u00f6rdela fiskekvoterna till h\u00f6gsta domstolen f\u00f6r avg\u00f6rande. H\u00f6gsta domstolen har i sitt beslut HD 2017:4 ansett att ministeriet \u00e4r beh\u00f6rigt att med st\u00f6d och iakttagande av 59 b \u00a7 2 mom. sj\u00e4lvstyrelselagen besluta om en f\u00f6rdelning av Finlands fiskekvoter d\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd mellan rikets och landskapets myndigheter inte uppn\u00e5tts.<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet har varit i kontakt med landskapsregeringen ang\u00e5ende f\u00f6rdelningen av kvoterna 27.8.2015 och flera g\u00e5nger under \u00e5ret 2016. F\u00f6rutom tj\u00e4nstem\u00e4n har \u00e4ven jord- och skogsbruksministern tagit kontakt med landskapsregeringen. Samtidigt har ministeriet berett den riksomfattande genomf\u00f6randelagen. Regeringens proposition till genomf\u00f6randelag (RP 103\/2016 rd) har avgetts till riksdagen 16.6.2016, varefter s\u00e5v\u00e4l grundlagsutskottet som jord- och skogsbruksutskottet har str\u00e4vat efter att behandla propositionen s\u00e5 att kvoterna kan s\u00e4ttas i kraft fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5ret 2017. Grundlagsutskottets utl\u00e5tande har givits 26.10.2016 (GrUU 44\/2016 rd) och jord- och skogsbruksutskottets bet\u00e4nkande (JsUB 16\/2016 rd) 16.11.2016. Genomf\u00f6randelagen har tr\u00e4tt i kraft 12.12.2016, varefter ministeriet har fattat sitt beslut om kvotf\u00f6rdelningen mellan riket och \u00c5land 22.12.2016.<\/p>\n

Fiskekvoterna som \u00e5rligen f\u00f6rdelas inom ramen f\u00f6r Unionens gemensamma fiskeripolitik tilldelas finska staten som svarar f\u00f6r kvotf\u00f6rdelningen mellan fiskeriakt\u00f6rerna inom sitt omr\u00e5de och f\u00f6r att de kvoter Finland tilldelats inte \u00f6verskrids. Man har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rhindra att genomf\u00f6randelagens ikrafttr\u00e4dande skjuts upp f\u00f6r att dess nya system med \u00f6verf\u00f6rbara nyttjander\u00e4tter har grundat sig p\u00e5 att beakta vissa, under p\u00e5 f\u00f6rhand best\u00e4mda \u00e5r, realiserade f\u00e5ngster det vill s\u00e4ga historiska f\u00e5ngster i tilldelningen av kvoterna. Det har varit n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00e5 \u00c5lands andel av kvoterna fastst\u00e4lld s\u00e5 att den nationella kvotf\u00f6rdelningen har kunnat p\u00e5b\u00f6rjas genast fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5ret 2017. Samr\u00e5den har d\u00e4rf\u00f6r haft en motiverad tidsgr\u00e4ns.<\/p>\n

Ur riksdagshandlingarna f\u00f6r genomf\u00f6randelagen framg\u00e5r att det under behandlingen har framkommit ett behov att komplettera lagens 12 \u00a7 2 mom. om hur \u00c5lands andelar av kvoterna best\u00e4ms. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt utl\u00e5tande att det f\u00f6r klarhetens skull kr\u00e4vs att ordalydelsen i 12 \u00a7 2 mom. preciseras s\u00e5 att det framg\u00e5r hur beslutsf\u00f6rfarandet f\u00f6rh\u00e5ller sig till sj\u00e4lvstyrelselagen. Enligt grundlagsutskottet st\u00e5r beslutsf\u00f6rfarandet d\u00e5 i samklang med sj\u00e4lvstyrelselagen. Best\u00e4mmelsen i 12 \u00a7 i genomf\u00f6randelagen kompletterades i enlighet med jord- och skogsbruksutskottets bet\u00e4nkande p\u00e5 det s\u00e4tt som grundlagsutskottet framf\u00f6rde. Jord- och skogsbruksutskottet framh\u00f6ll i motiveringarna till bet\u00e4nkandet vikten av att jord- och skogsbruksministeriet och landskapsregeringen efterstr\u00e4var ett enh\u00e4lligt f\u00f6rhandlingsresultat om f\u00f6rdelningen av kvoterna mellan riket och \u00c5land.<\/p>\n

I 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6reskrivs om en m\u00f6jlighet att beg\u00e4ra en rekommendation till avg\u00f6rande av \u00c5landsdelegationen. Trots att best\u00e4mmelsen inte \u00e4r f\u00f6rpliktande, anser h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen med beaktande av sj\u00e4lvstyrelselagens syfte och det kommersiella fiskets viktiga betydelse f\u00f6r landskapet \u00c5land, att en beg\u00e4ran om rekommendation till avg\u00f6rande hade varit motiverad med tanke p\u00e5 meningsskiljaktigheten mellan ministeriet och landskapsregeringen samtidigt som regeringens f\u00f6rslag till genomf\u00f6randelag behandlades i riksdagen. D\u00e5 man beaktar kvotdelningsbeslutets ekonomiska betydelse f\u00f6r \u00c5lands kommersiella fiske borde ministeriet f\u00f6r att utreda \u00e4rendet ytterligare direkt ha h\u00f6rt ocks\u00e5 \u00c5lands Fiskare r.f. som representerar de \u00e5l\u00e4ndska kommersiella fiskarna. \u00c5lands landskapsregerings m\u00f6jlighet att h\u00f6ra n\u00e4mnda f\u00f6rening i samband med att landskapets st\u00e5ndpunkter fastst\u00e4lldes inf\u00f6r f\u00f6rhandlingarna med ministeriet har inte avl\u00e4gsnat ministeriets skyldighet att \u00e5 tj\u00e4nstens v\u00e4gnar utreda \u00e4rendet.<\/p>\n

Enligt h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen f\u00f6ljer av 59 b \u00a7 2 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen att av samr\u00e5den f\u00f6ruts\u00e4tts en \u00e4kta str\u00e4van att uppn\u00e5 ett gemensamt godk\u00e4nt slutresultat. Ministeriets beslut med st\u00f6d av genomf\u00f6randelagen m\u00e5ste av ovan n\u00e4mnda sk\u00e4l g\u00f6ras under en tre veckors tidsperiod i slutet av \u00e5r 2016. I detta sammanhang ska ocks\u00e5 beaktas den beredning som skedde innan lagen tr\u00e4dde ikraft, och genom vilken man har f\u00f6rs\u00f6kt genomf\u00f6ra f\u00f6rhandlingarna s\u00e5 att ett m\u00f6jligast enh\u00e4lligt slutresultat kunde \u00e5stadkommas. Enligt den utredning som har erh\u00e5llits har f\u00f6rhandlingarna mellan riket och \u00c5land f\u00f6rts l\u00e4nge och p\u00e5 olika niv\u00e5er. Parternas st\u00e5ndpunkter har i tillr\u00e4cklig grad framkommit under f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n

I bed\u00f6mningen av vilken betydelse bristerna i f\u00f6rhandlingarna har f\u00f6r beslutets laglighet ska ytterligare slutresultatet enligt kvotf\u00f6rdelningsbeslutet beaktas. De av ministeriet framf\u00f6rda landskapet \u00c5lands andelar av fiskekvoterna har under den l\u00e5nga beredningen n\u00e4rmat sig de andelar landskapsregeringen framf\u00f6rt, och andelarna enligt ministeriets beslut 22.12.2016 har inte n\u00e4mnv\u00e4rt skiljt sig fr\u00e5n dem landskapsregeringen yrkat, trots att bland annat kvotandelen f\u00f6r lax har blivit mindre \u00e4n vad som framf\u00f6rts av landskapsregeringen. Andelen av str\u00f6mmingskvoten f\u00f6r centrala \u00d6stersj\u00f6n har d\u00e4remot enligt ministeriets beslut varit st\u00f6rre \u00e4n landskapsregeringen framf\u00f6rt. Kvotering f\u00f6r torsk har inte genomf\u00f6rts.<\/p>\n

I ministeriets beslut har i enlighet med den under riksdagsbehandlingen \u00e4ndrade 13 \u00a7 4 mom. i genomf\u00f6randelagen beaktats vissa \u00e5l\u00e4ndska kommersiella fiskares korta fiskehistoria, vilket har bidragit till att kvotandelarna f\u00f6r landskapet i beredningens slutskede delvis har \u00f6kat. Ministeriets beslut om kvoteringen av fisket och f\u00f6rdelningen av fiskekvoterna har som helhet betraktat grundat sig p\u00e5 det realiserade fisket som objektiva utg\u00e5ngspunkter och slutresultatet har inte n\u00e4mnv\u00e4rt \u00e4ndrat det kommersiella fiskets tidigare f\u00e5ngstniv\u00e5er.<\/p>\n

Enligt vad som har anf\u00f6rts ovan kan man konstatera att samf\u00f6rst\u00e5nd har efterstr\u00e4vats i f\u00f6rhandlingarna och kvotf\u00f6rslagen har n\u00e4rmat sig varandra under beredningen. Eftersom det inte i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6reskrivs om enh\u00e4llighet som ett uttryckligt krav och eftersom ministeriet har haft befogenhet att besluta om f\u00f6rdelningen av kvotandelarna, kan f\u00f6rfarandet inte trots ovan n\u00e4mnda brister anses vara p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt lagstridigt att ministeriets beslut borde upph\u00e4vas.<\/p>\n

Med ytterligare beaktande av de sk\u00e4l och best\u00e4mmelser som f\u00f6rvaltningsdomstolen har angett till st\u00f6d f\u00f6r sitt beslut, vad som framf\u00f6rts i besv\u00e4ren och utredningen i \u00e4rendet kan ministeriets beslut inte heller p\u00e5 \u00f6vriga grunder anses vara lagstridigt.<\/p>\n

\u00c4rendet har avgjorts av justitier\u00e5den Mika Sepp\u00e4l\u00e4, Tuomas Kuokkanen, Jaakko Autio, Monica Gullans och Juha Lavapuro. F\u00f6redragande Petri Leinonen.<\/p>\n

Jord- och skogsbruksministeriet<\/h3>\n

Antecknas<\/h3>\n

\u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstol<\/h3>\n

\u00c5bo f\u00f6rvaltningsdomstols beh\u00f6righet<\/h3>\n

Landskapsregeringens yrkande om fastst\u00e4llelse av att endast \u00c5lands landskapsregering har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet<\/h3>\n

Avg\u00f6rande i huvudsak \u00f6ver landskapsregeringens besv\u00e4r<\/h3>\n

Fr\u00e5gest\u00e4llningen<\/h3>\n

Best\u00e4mmelserna om f\u00f6rdelningen av Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet \u00c5land<\/h3>\n

Utredning \u00f6ver de samr\u00e5d som f\u00f6reg\u00e5tt beslutsfattandet<\/h3>\n

Det besv\u00e4rsunderkastade beslutet och utredningen i f\u00f6rvaltningsdomstolen<\/h3>\n

R\u00e4ttslig bed\u00f6mning<\/h3>\n

F\u00f6rfarandets lagenlighet<\/h3>\n

Fr\u00e5gan om beslutets inneh\u00e5ll \u00e4r lagenligt<\/h3>\n

Till\u00e4mpade lagrum<\/h3>\n

\u00c4rendet har avgjorts av f\u00f6rvaltningsdomstolens ledam\u00f6ter Hannamaija Falck, Tiina Saari och Juho Vuori (skiljaktig mening), som \u00e4ven har f\u00f6redragit \u00e4rendet.<\/p>\n

Landskapsregeringen<\/h3>\n

Sk\u00e4len till h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens avg\u00f6rande<\/h3>\n

Till\u00e4mpliga lagrum<\/h3>\n

Utredningen i \u00e4rendet<\/h3>\n

R\u00e4ttslig bed\u00f6mning och slutresultat<\/h3>\n<\/div>\n
\n

Sources officielles :<\/strong> consulter la page source<\/a><\/p>\n

Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.<\/em><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Maa- ja mets\u00e4talousministeri\u00f6 oli Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanosta annetun lain mukaan tehdyll\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksell\u00e4\u00e4n jakanut Suomen kalastuskiinti\u00f6t valtakunnan ja Ahvenanmaan maakunnan kesken. Ennen t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolakia koskevan hallituksen esityksen hyv\u00e4ksymist\u00e4 ja lain voimaantuloa oli samanaikaisesti aloitettu my\u00f6s ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen valmistelu. Asiassa oli maakunnan hallituksen valituksesta ratkaistavana muun ohella se, oliko ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6st\u00e4 teht\u00e4ess\u00e4 noudatettu Ahvenanmaan itsehallintolakia. Itsehallintolain…<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"template":"","meta":{"_crdt_document":""},"kji_country":[7740],"kji_court":[28668],"kji_chamber":[7742],"kji_year":[36297],"kji_subject":[7646],"kji_keyword":[41179,41166,41178,29802,41180],"kji_language":[7746],"class_list":["post-712658","kji_decision","type-kji_decision","status-publish","hentry","kji_country-finlande","kji_court-cour-supreme-administrative-de-finlande","kji_chamber-precedents","kji_year-36297","kji_subject-divers","kji_keyword-euroopan","kji_keyword-kalastus","kji_keyword-metsatalousministerio","kji_keyword-unionin","kji_keyword-yhteisen","kji_language-multilingue"],"yoast_head":"\nKHO:2021:14 - Kalastus - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"ru_RU\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"KHO:2021:14 - Kalastus\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Maa- ja mets\u00e4talousministeri\u00f6 oli Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanosta annetun lain mukaan tehdyll\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksell\u00e4\u00e4n jakanut Suomen kalastuskiinti\u00f6t valtakunnan ja Ahvenanmaan maakunnan kesken. Ennen t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolakia koskevan hallituksen esityksen hyv\u00e4ksymist\u00e4 ja lain voimaantuloa oli samanaikaisesti aloitettu my\u00f6s ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen valmistelu. Asiassa oli maakunnan hallituksen valituksesta ratkaistavana muun ohella se, oliko ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6st\u00e4 teht\u00e4ess\u00e4 noudatettu Ahvenanmaan itsehallintolakia. Itsehallintolain...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"53 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u044b\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/kho202114-kalastus\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/kho202114-kalastus\\\/\",\"name\":\"KHO:2021:14 - Kalastus - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-04-27T21:08:22+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/kho202114-kalastus\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/kho202114-kalastus\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/kho202114-kalastus\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/avocats-en-droit-penal-a-paris-conseil-et-defense-strategique\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Jurisprudences\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"KHO:2021:14 – Kalastus\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"description\":\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"ru-RU\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#organization\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"width\":2114,\"height\":1253,\"caption\":\"Kohen Avocats\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"KHO:2021:14 - Kalastus - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/","og_locale":"ru_RU","og_type":"article","og_title":"KHO:2021:14 - Kalastus","og_description":"Maa- ja mets\u00e4talousministeri\u00f6 oli Euroopan unionin yhteisen kalastuspolitiikan t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanosta annetun lain mukaan tehdyll\u00e4 p\u00e4\u00e4t\u00f6ksell\u00e4\u00e4n jakanut Suomen kalastuskiinti\u00f6t valtakunnan ja Ahvenanmaan maakunnan kesken. Ennen t\u00e4yt\u00e4nt\u00f6\u00f6npanolakia koskevan hallituksen esityksen hyv\u00e4ksymist\u00e4 ja lain voimaantuloa oli samanaikaisesti aloitettu my\u00f6s ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6ksen valmistelu. Asiassa oli maakunnan hallituksen valituksesta ratkaistavana muun ohella se, oliko ministeri\u00f6n p\u00e4\u00e4t\u00f6st\u00e4 teht\u00e4ess\u00e4 noudatettu Ahvenanmaan itsehallintolakia. Itsehallintolain...","og_url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/","og_site_name":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f":"53 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u044b"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/","name":"KHO:2021:14 - Kalastus - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","isPartOf":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#website"},"datePublished":"2026-04-27T21:08:22+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/#breadcrumb"},"inLanguage":"ru-RU","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/kho202114-kalastus\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/avocats-en-droit-penal-a-paris-conseil-et-defense-strategique\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Jurisprudences","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"KHO:2021:14 – Kalastus"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#website","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/","name":"Kohen Avocats","description":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.","publisher":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"ru-RU"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#organization","name":"Kohen Avocats","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"ru-RU","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","contentUrl":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","width":2114,"height":1253,"caption":"Kohen Avocats"},"image":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"jetpack_likes_enabled":false,"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision\/712658","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision"}],"about":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/kji_decision"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=712658"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kji_country","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_country?post=712658"},{"taxonomy":"kji_court","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_court?post=712658"},{"taxonomy":"kji_chamber","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_chamber?post=712658"},{"taxonomy":"kji_year","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_year?post=712658"},{"taxonomy":"kji_subject","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_subject?post=712658"},{"taxonomy":"kji_keyword","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_keyword?post=712658"},{"taxonomy":"kji_language","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_language?post=712658"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}