{"id":821191,"date":"2026-05-03T03:46:02","date_gmt":"2026-05-03T01:46:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kohenavocats.com\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/"},"modified":"2026-05-03T03:46:02","modified_gmt":"2026-05-03T01:46:02","slug":"turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2","status":"publish","type":"kji_decision","link":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/","title":{"rendered":"Turun HO 28.2.2017 195 — Perint\u00f6kaari"},"content":{"rendered":"
\n
\n

AVG\u00d6RANDETS CENTRALA INNEH\u00c5LL<\/h3>\n

Fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av 67 \u00a7 i faderskapslagen (11\/2015) i ett arvs\u00e4rende som hade anh\u00e4ngiggjorts f\u00f6re lagens ikrafttr\u00e4dande och om barnets arvsr\u00e4tt d\u00e5 faderskapet fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d med st\u00f6d av tidigare lagstiftning.<\/p>\n

Kysymys isyyslain (11\/2015) 67 \u00a7:n soveltamisesta perint\u00f6asiassa, joka oli tullut vireille ennen lain voimaantuloa, sek\u00e4 lapsen perint\u00f6oikeudesta tilanteessa, jossa isyys oli vahvistettu peritt\u00e4v\u00e4n kuoleman j\u00e4lkeen aiemman lains\u00e4\u00e4d\u00e4nn\u00f6n nojalla.<\/p>\n

\u00c5LANDS TINGSR\u00c4TTS DOM 17.3.2016<\/p>\n

K\u00e4rande<\/h3>\n

A<\/h3>\n

Svarande<\/h3>\n

H, r\u00e4ttsinneh. ef. C<\/p>\n

B, r\u00e4ttsinneh. ef. C<\/p>\n

\u00c4rende<\/h3>\n

Arvs\u00e4rende,testaments\u00e4rende<\/h3>\n

Anh\u00e4ngiggjort<\/h3>\n

20.5.2014<\/p>\n

A:s yrkanden, grunder och utsaga<\/h3>\n

K\u00e4randen A yrkar att tingsr\u00e4tten upph\u00e4ver och undanr\u00f6jer det avvittrings- och arvskiftesinstrument svarandena har gjort 13.11.2007 samt att tingsr\u00e4tten fastst\u00e4ller att hon har r\u00e4tt till arv efter fadern C, som avled 29.4.2007.<\/p>\n

K\u00e4randen ans\u00f6ker om att VH Ulf Andersson ska utses till boutrednings- och skiftesman i d\u00f6dsboet efter C, avliden 29.4.2007.<\/p>\n

Om de andra yrkandena f\u00f6rkastas, yrkar k\u00e4randen att svaranden B \u00e5l\u00e4ggs att till k\u00e4randen utge h\u00e4lften av den egendom han innehar till ett belopp om 100.000 euro j\u00e4mte laga r\u00e4nta enligt 4 \u00a7 1 mom. r\u00e4ntelagen fr\u00e5n anh\u00e4ngigg\u00f6randet av talan.<\/p>\n

Grunder<\/h3>\n

$144<\/p>\n

Svarandena har f\u00f6rr\u00e4ttat avvittring och arvskifte 13.11.2007 och d\u00e4rigenom f\u00f6rdelat egendomen.<\/p>\n

K\u00e4randen v\u00e4ckte talan i faderskapsm\u00e5let redan 28.4.2008. Vid denna tidpunkt var det inte aktuellt med n\u00e5gon revidering av faderskapslagstiftningen. Faderskapet har fastst\u00e4llts enligt d\u00e5 g\u00e4llande lagstiftning och n\u00e5gon ny, retroaktiv lagstiftning kan inte ber\u00f6ra k\u00e4randen. En s\u00e5dan lagstiftning skulle inte vara f\u00f6renlig med grundlagen och \u00e4ven strida mot Europar\u00e5dets m\u00e4nniskor\u00e4ttskonvention, numera Europeiska konventionen om skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna. K\u00e4randen h\u00e4nvisar till fyra avg\u00f6randen fr\u00e5n Europadomstolen (Marckx mot Belgien 13.6.1979, Vermeire mot Belgien 29.11.1991 8214-C9, Inze mot \u00d6sterrike 28.10.1987 (126), Camp och Bourimi mot Nederl\u00e4nderna 3.10.2000). Eftersom europakonventionen utg\u00f6r finl\u00e4ndsk r\u00e4ttsordning, kan riksdagen inte retroaktivt \u00e4ndra g\u00e4llande r\u00e4ttsordning, vilket medf\u00f6r att d\u00e5 faderskapet \u00e4r fastst\u00e4llt, ska k\u00e4randen ha r\u00e4tt till arv efter sin far. Allt annat skulle vara synnerligen osk\u00e4ligt.<\/p>\n

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —<\/p>\n

Svarom\u00e5l och grunder<\/h3>\n

H<\/h3>\n

Svaranden H har inte inkommit med svarom\u00e5l.<\/p>\n

B<\/h3>\n

Svaranden B bestrider att det skulle finnas grund f\u00f6r att upph\u00e4va och undanr\u00f6ja avvittrings- och arvskiftesinstrumentet efter C, att k\u00e4randen skulle ha arvsr\u00e4tt efter C, att det skulle f\u00f6religga grund f\u00f6r att utse boutrednings- och skiftesman i d\u00f6dsboet efter C, eller att grund skulle finnas f\u00f6r f\u00f6rordnade av kvarstad.<\/p>\n

Svaranden B yrkar att k\u00e4randen \u00e5l\u00e4ggs att st\u00e5 f\u00f6r hans r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader j\u00e4mte laga dr\u00f6jsm\u00e5lsr\u00e4nta enligt 4 \u00a7 r\u00e4ntelagen r\u00e4knat fr\u00e5n en m\u00e5nad fr\u00e5n tingsr\u00e4ttens avg\u00f6rande.<\/p>\n

Svaranden B framf\u00f6r att det \u00e4r oklart om arvsr\u00e4tt f\u00f6ljer av faderskap som fastst\u00e4lls f\u00f6r personer f\u00f6dda f\u00f6re den nu g\u00e4llande faderskapslagen (700\/95) tr\u00e4dde i kraft och efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d, ett fastst\u00e4llande som skett i strid med lagen om inf\u00f6rande av lagen om faderskap. Samtliga yrkanden bestrids s\u00e5ledes.<\/p>\n

Svaranden B h\u00e4nvisar till den nya faderskapslagens 67 \u00a7, enligt vilken k\u00e4randen inte har n\u00e5gon arvsr\u00e4tt, eftersom arvl\u00e5taren C avlidit 25.4.2007 och s\u00e5ledes f\u00f6re 31.1.2012. Ett barn f\u00f6tt utom \u00e4ktenskapet f\u00f6re 1.10.1976 har enligt huvudregeln i den nya faderskapslagen 67 \u00a7 1 mom. inte, p\u00e5 grundval av faderskap som fastst\u00e4llts av domstolen, arvsr\u00e4tt efter en arvl\u00e5tare p\u00e5 faderns sida, om arvl\u00e5taren har avlidit f\u00f6re 31.1.2012. K\u00e4randen har d\u00e4rmed ingen arvsr\u00e4tt eftersom arvl\u00e5taren avlidit f\u00f6re 31.1.2012. Att k\u00e4randen inte erh\u00e5ller arvsr\u00e4tt kan inte heller anses osk\u00e4ligt enligt vad som anges i 67 \u00a7 faderskapslagen, d\u00e5 det inte f\u00f6religger n\u00e5gon olik behandling av syskon f\u00f6dda utom \u00e4ktenskap. Stadgandet \u00e4r inte avsett att bed\u00f6ma situationen mellan syskon inom \u00e4ktenskap med syskon f\u00f6dda utom \u00e4ktenskap. Det f\u00f6religger inte heller n\u00e5gra andra av k\u00e4randen oberoende s\u00e4rskilt v\u00e4gande sk\u00e4l, som skulle motivera att A har arvsr\u00e4tt i strid med huvudregeln i 67 \u00a7.<\/p>\n

Det har inte preciserats p\u00e5 vilka grunder avvittringen och arvskiftet skulle upph\u00e4vas och undanr\u00f6jas. Avittringen och arvskiftet uppfyller de krav som g\u00e4llde \u00e5r 2007 och de uppfyller forts\u00e4ttningsvis lagens krav s\u00e5v\u00e4l materiellt som formellt. Det har inte framkommit nya skulder eller ny egendom i d\u00f6dsboet, som skulle motivera en \u00e5terg\u00e5ng av redan verkst\u00e4llt skifte enligt \u00c4B 21 kap. Huruvida r\u00e4tt till omskifte f\u00f6religger enligt \u00c4B 23a kap., vilket tr\u00e4der i kraft 1.1.2016, \u00e4r beroende av om k\u00e4randen anses ha arvsr\u00e4tt enligt 67 \u00a7.<\/p>\n

B har inget att anf\u00f6ra mot att Ulf Andersson skulle utses till uppdraget men utseendet ska ske endast om k\u00e4randen anses ha arvsr\u00e4tt och uppdraget ska ske i enlighet med \u00c4B 23a kap. om omskifte.<\/p>\n

AVG\u00d6RANDE<\/h3>\n

Motivering<\/h3>\n

A hade \u00e4ven omedelbart f\u00e5tt besked av faderns d\u00e5varande fru, H, om faderns sjukdomsattack och d\u00e5 han kort senare avlidit. A hade blivit \u00f6verraskad av beskedet efter faderns fr\u00e5nf\u00e4lle, d\u00e5 hon nekats tilltr\u00e4de till bouppteckningen, eftersom faderskapet p\u00e5stods inte vara fastst\u00e4llt. A hade uppfattat att faderskapet varit fastst\u00e4llt redan i och med att underh\u00e5llsskyldigheten fastst\u00e4llts av r\u00e5dstuvur\u00e4tten \u00e5r 1969, vilket hon \u00e4ven f\u00e5tt bekr\u00e4ftat i ton\u00e5ren d\u00e5 hon f\u00f6rsta g\u00e5ngen bekantat sig med sitt \u00e4mbetsbetyg som intygade att C var hennes far.<\/p>\n

A:s ber\u00e4ttelse om att hon varit som en dotter f\u00f6r C st\u00f6ds av jubilarartiklar, nekrolog och d\u00f6dsannons som g\u00e4llt fadern, hon har n\u00e4mnts j\u00e4mte familj i alla dessa, vid sidan av C:s sons B:s familj . A hade \u00e4ven hj\u00e4lpt \u00e4nkan H med de praktiska fr\u00e5gorna kring begravningen.<\/p>\n

Bouppteckning har uppr\u00e4ttats 24.8.2007 samt avvittring och arvskifte 13.11.2007.<\/p>\n

B har ber\u00e4ttat att han k\u00e4nt till att A var hans syster, men att han f\u00f6rst i 6-7-\u00e5rs \u00e5ldern hade h\u00f6rt om henne och tr\u00e4ffat henne f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hos farmodern. Umg\u00e4nget mellan A och fadern C var enligt B betydligt mer sporadiskt \u00e4n A framf\u00f6rt och att fadern ibland drog sig f\u00f6r tr\u00e4ffarna med henne. D hade varit p\u00e5drivande i familjen att familjen, inklusive C, skulle tr\u00e4ffa A. C hade inte haft s\u00e5 bra relation med sina syskon, s\u00e4rskilt inte systern F. Fadern hade med D bes\u00f6kt en jurist och f\u00e5tt r\u00e5d om kvarl\u00e5tenskapsfr\u00e5gor och det hade inte funnits n\u00e5gra oklarheter om att inte B skulle \u00e4rva sin far till fullo. Det hade han \u00e4ven uttalat sig om till B f\u00f6re sjukdomsattacken. Fadern l\u00e4r \u00e4ven ska ha haft ytterligare ett annat utom\u00e4ktenskapligt barn.<\/p>\n

Vittnet D, fd fru till C och mor till B, har ber\u00e4ttat att hon tr\u00e4ffat C \u00e5r 1976 och f\u00e5tt veta att han betalade underh\u00e5ll f\u00f6r tv\u00e5 flickor som han var far till. C hade varit lite motvillig till att ha kontakt med sin dotter och d\u00e5 de bodde i Sverige fram till 1983 hade han ingen kontakt med henne. Vittnet hade \u00e4ven bra kontakt med C efter han gift om sig med H och hon k\u00e4nde till att H \u00e4ven passat A:s barn, eftersom de bott n\u00e4ra varandra. Vittnet har \u00e4ven haft god kontakt med C:s tidigare sambo, G, som har utnyttjander\u00e4tt till en stuga som tillfallit D efter skilsm\u00e4ssan med C. C hade k\u00e4nt till att domen om underh\u00e5llsskyldigheten inte innebar automatiskt att dottern skulle f\u00e5 arvsr\u00e4tt. I \u00f6vrigt var C inte den som t\u00e4nkte p\u00e5 arvsfr\u00e5gor \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n

Vittnet G, var sambo till C \u00e5ren 1971-1974 och hade \u00e4ven en bra kontakt till honom och hans familj d\u00e4refter. Hon hade k\u00e4nt till att C betalade underh\u00e5ll f\u00f6r ett o\u00e4kta barn. C hade varit uppr\u00f6rd \u00f6ver den r\u00e4ttsprocess d\u00e4r underh\u00e5llet fastst\u00e4lldes, eftersom hans syster hade vittnat mot honom. C hade vid en jul varit motvillig att ge dottern en julklapp men vittnet hade \u00f6vertalat honom. I \u00f6vrigt hade han inte umg\u00e5tts med dottern under vittnets och C:s s\u00e4llskapande, eller n\u00e4mnt henne. Vittnet G har nyttjander\u00e4tt till en sommarstuga p\u00e5 \u00c5land som D \u00e4ger, men anser inte att hon st\u00e5r i n\u00e5got beroendef\u00f6rh\u00e5llande till D eller B.<\/p>\n

Till\u00e4mpliga best\u00e4mmelser<\/h3>\n

Tingsr\u00e4tten har att ta st\u00e4llning till huruvida arvsr\u00e4tt ska f\u00f6lja d\u00e5 faderskapet har fastst\u00e4llts av domstol s\u00e5som i detta fall.<\/p>\n

Faderskapslagen, som tr\u00e4tt ikraft 1.1.2016, 67 \u00a7 1 mom. om barnets arvsr\u00e4tt i vissa fall lyder enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

Ett barn som f\u00f6tts utom \u00e4ktenskapet f\u00f6re den 1 oktober 1976 har inte p\u00e5 grundval av faderskap som fastst\u00e4llts i domstol arvsr\u00e4tt efter en arvl\u00e5tare p\u00e5 faderns sida om arvl\u00e5taren har avlidit f\u00f6re den 31 januari 2012. Trots den f\u00f6rsta meningen i detta moment har barnet dock r\u00e4tt till arv om arvl\u00e5tarens egendom med st\u00f6d av 5 kap. 1 \u00a7 i \u00e4rvdabalken (40\/1965) har tillfallit staten eller om f\u00f6rlusten av arvsr\u00e4tten ska betraktas som osk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till likabehandling av syskon som f\u00f6tts utom \u00e4ktenskapet eller till n\u00e5got annat motsvarande, av k\u00e4randen oberoende s\u00e4rskilt v\u00e4gande sk\u00e4l. En s\u00e5dan r\u00e4tt till arv ska g\u00f6ras g\u00e4llande senast inom den tid som f\u00f6reskrivs i 16 kap. 1 \u00a7 i \u00e4rvdabalken.<\/p>\n

Om ett barn konstateras ha arvsr\u00e4tt har denne r\u00e4tt att yrka omskifte enligt 23 a kap. 1 \u00a7 \u00e4rvdabalken om hans eller hennes r\u00e4tt till arv inte har preskriberats.<\/p>\n

Ostridigt \u00e4r att A \u00e4r f\u00f6dd f\u00f6re den 1 oktober 1976 och C avlidit f\u00f6re den 31 januari 2012, vilket enligt huvudregeln i f\u00f6rsta meningen inte ger A arvsr\u00e4tt efter en arvl\u00e5tare p\u00e5 faderns sida, d\u00e5 faderskapets fastst\u00e4llts i domstol. Regelns undantag framg\u00e5r av andra meningen d.v.s. om f\u00f6rlusten av arvsr\u00e4tten ska betraktas som osk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till likabehandling av syskon som f\u00f6tts utom \u00e4ktenskapet eller till n\u00e5got annat motsvarande, av k\u00e4randen oberoende s\u00e4rskilt v\u00e4gande sk\u00e4l, ska barnet \u00e4nd\u00e5 ha r\u00e4tt till arv.<\/p>\n

K\u00e4randens inv\u00e4ndning om att retroaktiv lagstiftning i sig \u00e4r grundlagsstridig omfattas inte. Den nya faderskapslagen har genomg\u00e5tt granskning av b\u00e5de lagutskottet (LaUB 16\/2014) och grundlagsutskottet (GrUU 46\/2014) och lagens retroaktiva verkan har inte ansetts grundlagsstridig. D\u00e4remot har 67 \u00a7 \u00e4ndrat fr\u00e5n det regeringens f\u00f6rst f\u00f6reslagit (RP 91\/2014). Alla instanser har varit ense om att den gamla faderskapslagen kritiserats av europeiska m\u00e4nniskor\u00e4ttsdomstolen och man har varit m\u00e5n om att \u00e4ndringarna inte skulle leda till nya prickanden. Lag\u00e4ndringen har \u00e4ven p\u00e5talats av h\u00f6gsta domstolen i \u00e4rende HD 2012:11, d\u00e4r tidsfristen l\u00e4mnas otill\u00e4mpad s\u00e5som grundlagsstridig. Lag\u00e4ndringen har innefattat bl.a. att barnets taler\u00e4tt i ett faderskapsm\u00e5l inte fick begr\u00e4nsas i tid, s\u00e5 att den taler\u00e4tt, som enligt tidigare lagen skulle ha varit preskriberad, \u00e5terinf\u00f6rdes, varf\u00f6r man ansett sig tvungen att begr\u00e4nsa arvsr\u00e4tten, som en f\u00f6ljd av fastst\u00e4llande av faderskap.<\/p>\n

Vad har d\u00e5 varit lagstiftarens avsikt att ska v\u00e4gas in d\u00e5 man avg\u00f6r huruvida undantaget ska till\u00e4mpas?<\/p>\n

Grundlagsutskottet framf\u00f6rde att m\u00e4nniskor\u00e4ttsdomstolen inte sina avg\u00f6randen hade yttrat sig s\u00e4rskilt om vilka r\u00e4ttsverkningar faderskapets fastst\u00e4llande borde ha, s\u00e5som t.ex. barnets arvsr\u00e4tt. Av Europadomstolens praxis (med h\u00e4nvisning till fallen Brauer och Fabris) kan man enligt utskottets uppfattning \u00e5tminstone dra den slutsatsen att det inte l\u00e4ngre finns godtagbara sk\u00e4l f\u00f6r att behandla utom\u00e4ktenskapliga och inom\u00e4ktenskapliga barn p\u00e5 olika s\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller arvsr\u00e4tten. Men inom ramen f\u00f6r sin pr\u00f6vningsr\u00e4tt kan lagstiftaren \u00e4nd\u00e5 begr\u00e4nsa denna r\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller retroaktiva verkningar i syfte att skydda r\u00e4ttstryggheten och ber\u00e4ttigade f\u00f6rv\u00e4ntningar under f\u00f6ruts\u00e4ttning att \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6ljer proportionalitetsprincipen.<\/p>\n

$146<\/p>\n

Slutsatser<\/h3>\n

F\u00f6rlust av arvsr\u00e4tten ska inte i detta fall granskas ur synvinkeln att den skulle betraktas som osk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till likabehandling av syskon som f\u00f6tts utom \u00e4ktenskapet. Visserligen har det framkommit att \u00e4ven ett annat utom\u00e4ktenskapligt syskon skulle finnas till k\u00e4randen, men n\u00e5gon osk\u00e4lighet till denna del har inte visats.<\/p>\n

Arvsfr\u00e5gor har inte diskuterats inom familjen och C verkar ha varit minst intresserad av dylika fr\u00e5gor enligt vittnena som h\u00f6rts. Det B framf\u00f6rt om att fadern skulle ha tagit upp arvsfr\u00e5gor med honom, emots\u00e4gs \u00e5 ena sidan av alla andra vittnesm\u00e5l, men \u00e5 andra sidan har just B varit den som han logiskt skulle ha tagit upp fr\u00e5gan med. C har inte gjort n\u00e5gra aktiva kvarl\u00e5tenskaps\u00e5tg\u00e4rder vad g\u00e4ller dottern, varken f\u00f6r eller emot.<\/p>\n

De \u00f6vriga arvingarna till C kan inte h\u00e4vda att inte de skulle ha k\u00e4nt till A s\u00e5som C:s dotter och haft ber\u00e4ttigade f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att hon inte skulle f\u00e5 ta del av arvet.<\/p>\n

Tingsr\u00e4tten anser att dessa faktorer sammantaget kan anses uppfylla kraven p\u00e5 motsvarande, av A oberoende s\u00e4rskilt v\u00e4gande sk\u00e4l. S\u00e4ledes upph\u00e4ver och undanr\u00f6jer tingsr\u00e4tten det avvittrings- och arvskiftesinstrument svarandena har gjort 13.11.2007 efter C och fastst\u00e4ller att A har arvsr\u00e4tt efter sin far. Hon har r\u00e4tt att yrka att den avvittring och arvskifte som f\u00f6r\u00e4ttats 13.11.2007 ska omskiftas enligt 23a kap. 1 \u00a7 \u00e4rvdabalken. VH Ulf Andersson utses till boutrednings- och skiftesman i d\u00f6dsboet efter C enligt 9 \u00a7.<\/p>\n

Domslut<\/h3>\n

Tingsr\u00e4tten upph\u00e4ver och undanr\u00f6jer det avvittrings- och arvskiftesinstrument svarandena har gjort 13.11.2007 efter C och fastst\u00e4ller att A har arvsr\u00e4tt efter sin far. VH Ulf Andersson utses till boutrednings- och skiftesman.<\/p>\n

Svarandena B och H \u00e5l\u00e4ggs solidariskt ers\u00e4tta A:s r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader 7.068 euro j\u00e4mte dr\u00f6jsm\u00e5lsr\u00e4nta enligt r\u00e4ntelagen 4 \u00a7 1 mom. r\u00e4knat fr\u00e5n det en m\u00e5nad f\u00f6rflutit fr\u00e5n avg\u00f6randet.<\/p>\n

Lagrum<\/h3>\n

Ovan i domsk\u00e4len angivna.<\/p>\n

\u00c4rendet har avgjorts av:<\/h3>\n

Tingsdomare Pia Jacobsson<\/h3>\n

\u00c5BO HOVR\u00c4TTS DOM 28.2.2017<\/p>\n

\u00d6verklagat avg\u00f6rande<\/h3>\n

\u00c5lands tingsr\u00e4tt 17.3.2016 nr 318<\/p>\n

(bilaga)<\/p>\n

Arvs\u00e4rende<\/h3>\n

\u00c4ndringss\u00f6kande<\/h3>\n

Motpart<\/h3>\n

Yrkanden i hovr\u00e4tten<\/h3>\n

Besv\u00e4r<\/h3>\n

har yrkat att tingsr\u00e4ttens dom upph\u00e4vs och A:s k\u00e4rom\u00e5l f\u00f6rkastas samt att hon \u00e5l\u00e4ggs att ers\u00e4tta hans r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i \u00e4rendet med r\u00e4nta.<\/p>\n

Enligt huvudregeln i 67 \u00a7 i faderskapslagen saknar A arvsr\u00e4tt. C:s och hans sl\u00e4ktingars k\u00e4nnedom om A, A:s uppfattning att faderskapet varit fastst\u00e4llt och att det varit fr\u00e5ga om en enligt den tidens m\u00e5tt m\u00e4tt normal relation utg\u00f6r inte av A oberoende s\u00e4rskilt v\u00e4gande sk\u00e4l till att f\u00f6rlusten av arvsr\u00e4tten ska betraktas som osk\u00e4lig. C:s avsikt har varit att sonen B ensam skulle \u00e4rva honom och han har ber\u00e4ttigat varit i den tron att s\u00e5 skulle ske enligt g\u00e4llande lagstiftning utan n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n hans sida.<\/p>\n

Bem\u00f6tande<\/h3>\n

har yrkat att besv\u00e4ren f\u00f6rkastas och att B \u00e5l\u00e4ggs att ers\u00e4tta hennes r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i hovr\u00e4tten med r\u00e4nta.<\/p>\n

A:s k\u00e4rom\u00e5l b\u00f6r bed\u00f6mas utg\u00e5ende fr\u00e5n den lagstiftning som g\u00e4llde d\u00e5 faderskapstalan v\u00e4cktes 28.4.2008. Eftersom faderskapet sedermera fastst\u00e4llts ska A anses vara del\u00e4gare i d\u00f6dsboet efter C. Hon kan inte f\u00f6rlora sin arvsr\u00e4tt p\u00e5 grund av att lagstiftningen har \u00e4ndrats med retroaktiv verkan efter att talan anh\u00e4ngiggjorts.<\/p>\n

\u00c4ven detta arvs\u00e4rende har blivit anh\u00e4ngigt f\u00f6re den nya lagstiftningen tr\u00e4tt i kraft. Enligt Europadomstolens praxis f\u00e5r utom\u00e4ktenskapliga barn inte behandlas s\u00e4mre \u00e4n barn som f\u00f6tts inom \u00e4ktenskapet. \u00c4ven om den nya faderskapslagen ska till\u00e4mpas ska f\u00f6rlusten av arvsr\u00e4tten betraktas som osk\u00e4lig p\u00e5 det s\u00e4tt som framg\u00e5r av tingsr\u00e4ttens dom.<\/p>\n

Handl\u00e4ggningsavg\u00f6rande<\/h3>\n

B har yrkat att hovr\u00e4tten h\u00e5ller huvudf\u00f6rhandling i \u00e4rendet, eftersom avg\u00f6randet till stora delar baserar sig p\u00e5 det som parter och vittnen anf\u00f6rt. \u00c4ven A har i sitt bem\u00f6tande ansett att huvudf\u00f6rhandling b\u00f6r h\u00e5llas.<\/p>\n

Enligt 26 kapitlet 14 \u00a7 i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken ska hovr\u00e4tten h\u00e5lla huvudf\u00f6rhandling bland annat n\u00e4r en part i ett tvistem\u00e5l kr\u00e4ver det. Huvudf\u00f6rhandling beh\u00f6ver dock inte h\u00e5llas, om muntlig bevisning inte beh\u00f6ver tas emot p\u00e5 grund av att det inte kan finnas n\u00e5got rimligt tvivel om att tingsr\u00e4tten bed\u00f6mt bevisningen p\u00e5 riktigt s\u00e4tt och om det ocks\u00e5 i \u00f6vrigt \u00e4r klart on\u00f6digt att h\u00e5lla huvudf\u00f6rhandling.<\/p>\n

Med beaktande av motiveringarna i huvudsaken beh\u00f6vs det inte heller vad g\u00e4ller fr\u00e5gan om A:s arvsr\u00e4tt tas emot muntlig bevisning. Det har inte framf\u00f6rts n\u00e5got annat sk\u00e4l till att det b\u00f6r h\u00e5llas huvudf\u00f6rhandling \u00e4n att avg\u00f6randet har baserat sig p\u00e5 den muntliga bevisningen. Parterna har inte ifr\u00e5gasatt inneh\u00e5llet av eller det s\u00e4tt p\u00e5 vilket tingsr\u00e4tten uppfattat och nedtecknat den muntliga bevisningen. Parterna har kunnat f\u00f6ra fram sina juridiska argument i den skriftliga f\u00f6rberedelsen.<\/p>\n

Med beaktande av ovan framf\u00f6rda omst\u00e4ndigheter beh\u00f6ver muntlig bevisning inte tas emot och det \u00e4r ocks\u00e5 i \u00f6vrigt klart on\u00f6digt att h\u00e5lla huvudf\u00f6rhandling i hovr\u00e4tten. Yrkandet p\u00e5 huvudf\u00f6rhandling f\u00f6rkastas med st\u00f6d av 26 kapitlet 14 \u00a7 2 momentet i r\u00e4tteg\u00e5ngsbalken.<\/p>\n

Avg\u00f6rande i huvudsaken<\/h3>\n

Till\u00e4mplig lagstiftning<\/h3>\n

Tingsr\u00e4tten har d\u00e5 den avgjort \u00e4rendet till\u00e4mpat 67 \u00a7 om barnets arvsr\u00e4tt i vissa fall i den nuvarande faderskapslagen (13.1.2015\/11). Lagen till\u00e4mpas enligt dess 1 \u00a7 p\u00e5 konstaterande och fastst\u00e4llande av faderskap samt p\u00e5 upph\u00e4vande av faderskap och tr\u00e4dde enligt ikrafttr\u00e4delsebest\u00e4mmelsen i 61 \u00a7 i kraft den 1 januari 2016. F\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r hovr\u00e4ttens pr\u00f6vning \u00e4r A:s arvstalan, som har anh\u00e4ngiggjorts 20.5.2014 och s\u00e5lunda f\u00f6re den nya faderskapslagen tr\u00e4dde i kraft. Fr\u00e5gan g\u00e4ller huruvida ifr\u00e5gavarande best\u00e4mmelse om barnets arvsr\u00e4tt i vissa fall ska till\u00e4mpas i detta \u00e4rende.<\/p>\n

V\u00e5r r\u00e4ttsordning f\u00f6rh\u00e5ller sig i allm\u00e4nhet restriktivt till retroaktiv lagstiftning. Detta grundar sig p\u00e5 kraven p\u00e5 r\u00e4ttvisa, r\u00e4ttss\u00e4kerhet och f\u00f6ruts\u00e4gbarhet. S\u00e4rskilt negativt f\u00f6rh\u00e5ller man sig till att en lagf\u00f6r\u00e4ndring skulle p\u00e5verka en redan anh\u00e4ngig r\u00e4tteg\u00e5ng. Att till\u00e4mpa en best\u00e4mmelse som tr\u00e4tt i kraft efter att talan v\u00e4cktes skulle inneb\u00e4ra ett exceptionellt undantag fr\u00e5n vedertagna r\u00e4ttsprinciper. F\u00f6r att detta ska vara m\u00f6jligt kr\u00e4vs det enligt hovr\u00e4ttens uppfattning en uttrycklig best\u00e4mmelse som till\u00e5ter ett dylikt f\u00f6rfarande.<\/p>\n

Det \u00e4r uppenbart att den nya faderskapslagen har haft vissa retroaktiva verkningar i och med att r\u00e4tten att v\u00e4cka en faderskapstalan \u00e5terinf\u00f6rts retroaktivt f\u00f6r barn f\u00f6dda f\u00f6re 1.10.1976. Av detta f\u00f6ljer emellertid inte att best\u00e4mmelsen i 67 \u00a7, vars syfte \u00e4r att begr\u00e4nsa arvsr\u00e4tten i de fall d\u00e4r taler\u00e4tten \u00e5terinf\u00f6rts retroaktivt, ska till\u00e4mpas i ett redan anh\u00e4ngiggjort arvs\u00e4rende, d\u00e4r faderskapet fastst\u00e4llts med st\u00f6d av tidigare best\u00e4mmelser, s\u00e5vida det inte uttryckligen framg\u00e5r av lagens ikrafttr\u00e4delsebest\u00e4mmelser.<\/p>\n

Faderskapslagens ikrafttr\u00e4delsebest\u00e4mmelser finns i dess 10 kapitel. Hovr\u00e4tten konstaterar att till\u00e4mpningen av 67 \u00a7 i ett redan anh\u00e4ngigt arvs\u00e4rende inte f\u00e5r st\u00f6d av ikrafttr\u00e4delsebest\u00e4mmelserna. Inte heller f\u00f6rarbetena till 67 \u00a7 st\u00f6der en dylik till\u00e4mpning av best\u00e4mmelsen. Grundlagsutskottet har i sitt utl\u00e5tande konstaterat att det inte \u00e4r f\u00f6renligt med principen om likabehandling att barn f\u00f6dda f\u00f6re 1.10.1976 s\u00e4rbehandlas vad g\u00e4ller arvsr\u00e4tten, men att en f\u00f6rkortning av den normala preskriptionstid p\u00e5 10 \u00e5r f\u00f6r att g\u00f6ra sin r\u00e4tt g\u00e4llande kan anses godtagbar (GrUU 46\/2014 rd. s. 9). \u00c4ven detta utl\u00e5tande, som ligger till grund f\u00f6r den utformning av best\u00e4mmelsen som lagutskottet f\u00f6reslog, talar emot att det skulle finnas grund f\u00f6r att retroaktivt till\u00e4mpa 67 \u00a7 i ett \u00e4rende d\u00e4r arvingen redan har gjort sin arvsr\u00e4tt g\u00e4llande, och d\u00e4rmed avbrutit preskriptionstiden, innan best\u00e4mmelsen tr\u00e4tt i kraft.<\/p>\n

Med anledning av det ovan anf\u00f6rda ska p\u00e5 den nu aktuella talan till\u00e4mpas de best\u00e4mmelser som g\u00e4llde d\u00e5 arvstalan v\u00e4cktes 20.5.2014.<\/p>\n

A:s arvsr\u00e4tt efter C<\/h3>\n

I det f\u00f6ljande har hovr\u00e4tten att ta st\u00e4llning till den arvsr\u00e4ttsliga st\u00e4llningen f\u00f6r ett barn d\u00e5 faderskapet har fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d med st\u00f6d av den gamla faderskapslagen (700\/1975) genom att \u00e5sidos\u00e4tta \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna med st\u00f6d av 106 \u00a7 i grundlagen samt huruvida det f\u00f6religger grund f\u00f6r att fastst\u00e4llandet av faderskapet \u00e4ven i detta fall medf\u00f6r de arvsr\u00e4ttsliga r\u00e4ttigheter som normalt f\u00f6ljer med detta r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n

Problematiken med de arvsr\u00e4ttsliga konsekvenserna har lyfts fram i prejudikatet HD:2012:11. Majoriteten av ledam\u00f6terna ans\u00e5g att r\u00e4ttsverkan av fastst\u00e4llandet av faderskap inte kan begr\u00e4nsas i samband med att en talan om fastst\u00e4llande av faderskap godk\u00e4nns, utan denna fr\u00e5ga ska vid behov avg\u00f6ras skilt. Att begr\u00e4nsa r\u00e4ttsverkan i det aktuella fallet var inte heller motiverat med beaktande av faderskapslagens uttryckliga syfte att f\u00f6rverkliga barns r\u00e4ttsliga j\u00e4mlikhet samt den i 6 \u00a7 i Finlands grundlag tryggade j\u00e4mlikhetsprincipen (HD:2012:11 punkt 32).<\/p>\n

De skiljaktiga ledam\u00f6terna argumenterade kring problematiken med att \u00e5sidos\u00e4ttandet av \u00f6verg\u00e5ngsbest\u00e4mmelserna motiveras med skyddet av privatlivet, fr\u00e5n vilket kan h\u00e4rledas en persons r\u00e4tt att utreda sitt ursprung och sin fars identitet, men till vilket inte ansetts h\u00f6ra r\u00e4tten till arv. Det var emellertid bara en skiljaktig ledamot som var av \u00e5sikten att det \u00e4r m\u00f6jligt att fastst\u00e4lla ett faderskap utan att detta ocks\u00e5 skulle inneb\u00e4ra arvsr\u00e4tt.<\/p>\n

Med anledning av de skiljaktiga ledam\u00f6ternas argumentering i ovan n\u00e4mnda HD-fall har Urpo Kangas (Osituksen ja perinn\u00f6njaon per\u00e4\u00e4ntyminen muusta syyst\u00e4 kuin peritt\u00e4v\u00e4n tai pes\u00e4n velkojen maksamista varten, Defensor Legis 3\/2013 s. 291-311) gjort tolkningen att h\u00f6gsta domstolen eventuellt inte skulle ge ett faderskap som fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d n\u00e5gon arvsr\u00e4ttslig betydelse. Enligt Kangas sj\u00e4lv f\u00f6ljer dock arvsr\u00e4tt \u00e4ven i dessa situationer direkt med st\u00f6d av 1 kapitlet 1 \u00a7 i \u00e4rvdabalken.<\/p>\n

I senare r\u00e4ttslitteratur (Helin, Markku: Isyyslaki, 2016, avsnitt 10.2.) har det ansetts klart att ett barn kan \u00e4rva sin far ocks\u00e5 i fall d\u00e5 faderskapet fastst\u00e4llts f\u00f6rst efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d, f\u00f6rutsatt att de allm\u00e4nna f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r arvsr\u00e4tt f\u00f6religger. Arvsr\u00e4tten begr\u00e4nsas enbart av preskriptionstiden p\u00e5 10 \u00e5r.<\/p>\n

\u00c4ven i f\u00f6rarbetena till den nuvarande faderskapslagen har bed\u00f6mningen av det r\u00e5dande r\u00e4ttsl\u00e4get varit att ett fastst\u00e4llt faderskap ber\u00e4ttigar till arv, \u00e4ven om faderskapet fastst\u00e4llts f\u00f6rst efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d. (RP 91\/2014 rd s. 71, GrUU 46\/2014 rd s. 2 och 7)<\/p>\n

Hovr\u00e4tten konstaterar p\u00e5 basis av det ovan framf\u00f6rda att fastst\u00e4llande av faderskap och arvsr\u00e4tt \u00e4r knutna till varandra. I samband med att faderskapet fastst\u00e4lls \u00e4r det inte m\u00f6jligt att begr\u00e4nsa arvsr\u00e4tten. I den lagstiftning som ska till\u00e4mpas p\u00e5 detta fall har det inte funnits n\u00e5gon uttrycklig best\u00e4mmelse som skulle begr\u00e4nsa arvsr\u00e4tten. D\u00e4remot har Europadomstolen i sin r\u00e4ttspraxis betonat likabehandlingen av barn f\u00f6dda utom och inom \u00e4ktenskapet. S\u00e4rbehandlingen av ett barn f\u00f6tt utom \u00e4ktenskapet har granskats i skenet av diskrimineringsf\u00f6rbudet, skyddet f\u00f6r privat- och familjelivet och egendomsskyddet. Skyddet f\u00f6r avlidnas och deras familjers ber\u00e4ttigade f\u00f6rv\u00e4ntningar har ansetts v\u00e4ga mindre \u00e4n kravet p\u00e5 likabehandling (Brauer v. Tyskland, 28.5.2009 och Fabris v. Frankrike, 7.2.2013).<\/p>\n

De omst\u00e4ndigheter som i detta fall talar emot arvsr\u00e4tt, det vill s\u00e4ga arvingarnas egendomsskydd och skyddet f\u00f6r ber\u00e4ttigade f\u00f6rv\u00e4ntningar samt den allm\u00e4nna r\u00e4ttstryggheten, v\u00e4ger mindre \u00e4n kravet p\u00e5 likabehandling. Det \u00e4r ostridigt att barnet och fadern har haft vetskap om varandra redan f\u00f6re faderskapet fastst\u00e4lldes och \u00e4ven att det f\u00f6rekommit umg\u00e4nge dem emellan, \u00e4ven om parterna har olika \u00e5sikter om umg\u00e4ngets exakta omfattning. Det finns d\u00e4rmed inte sk\u00e4l att i detta fall g\u00f6ra en annan v\u00e4rdering av de olika intressena \u00e4n vad Europadomstolen gjort i ovan n\u00e4mnda r\u00e4ttspraxis.<\/p>\n

Med dessa motiveringar finner hovr\u00e4tten att det fastst\u00e4llda faderskapet i A:s fall \u00e4ven medf\u00f6r de arvsr\u00e4ttsliga r\u00e4ttigheter som normalt h\u00f6r till detta r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e4rmed har det inte framkommit orsak att \u00e4ndra tingsr\u00e4ttens slutresultat.<\/p>\n

Emedan B har f\u00f6rlorat \u00e4rendet i hovr\u00e4tten \u00e5l\u00e4ggs han att ers\u00e4tta A:s sk\u00e4liga r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i hovr\u00e4tten. Med beaktande av \u00e4rendets art och omfattning finner hovr\u00e4tten att hennes sk\u00e4liga r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader motsvarar en tidsanv\u00e4ndning om 12 timmar. Den yrkade timdebitteringen \u00e4r sk\u00e4lig.<\/p>\n

Hovr\u00e4ttens avg\u00f6rande framg\u00e5r av domslutet.<\/p>\n

Tingsr\u00e4ttens domslut \u00e4ndras inte.<\/p>\n

B:s yrkande p\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i hovr\u00e4tten f\u00f6rkastas.<\/p>\n

hovr\u00e4ttsr\u00e5det Marianne Salonen<\/p>\n

hovr\u00e4ttsr\u00e5det Lea Rosa Pohjola<\/p>\n

hovr\u00e4ttsr\u00e5det Camilla M\u00e4kinen<\/p>\n

f\u00f6redragande vid hovr\u00e4tten Rickard Gr\u00f6nqvist<\/p>\n

Uppgifter om laga kraft:<\/h3>\n

H\u00f6gsta domstolens beslut 4.10.2017: Besv\u00e4rstillst\u00e5nd meddelas inte<\/p>\n

Korkeimman oikeuden p\u00e4\u00e4t\u00f6s 4.10.2017: Ei valituslupaa<\/p>\n<\/div>\n

\n

Sources officielles :<\/strong> consulter la page source<\/a><\/p>\n

Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.<\/em><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

AVG\u00d6RANDETS CENTRALA INNEH\u00c5LL Fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av 67 \u00a7 i faderskapslagen (11\/2015) i ett arvs\u00e4rende som hade anh\u00e4ngiggjorts f\u00f6re lagens ikrafttr\u00e4dande och om barnets arvsr\u00e4tt d\u00e5 faderskapet fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d med st\u00f6d av tidigare lagstiftning. Kysymys isyyslain (11\/2015) 67 \u00a7:n soveltamisesta perint\u00f6asiassa, joka oli tullut vireille ennen lain voimaantuloa, sek\u00e4 lapsen perint\u00f6oikeudesta tilanteessa, jossa…<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"template":"","meta":{"_crdt_document":""},"kji_country":[7740],"kji_court":[23712],"kji_chamber":[23713],"kji_year":[52833],"kji_subject":[7646],"kji_keyword":[23919,23920,23921,38124,23807],"kji_language":[7949],"class_list":["post-821191","kji_decision","type-kji_decision","status-publish","hentry","kji_country-finlande","kji_court-cours-dappel-de-finlande","kji_chamber-cours-dappel","kji_year-52833","kji_subject-divers","kji_keyword-avgorandets","kji_keyword-centrala","kji_keyword-innehall","kji_keyword-perintokaari","kji_keyword-turun","kji_language-finnois"],"yoast_head":"\nTurun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"ru_RU\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Turun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"AVG\u00d6RANDETS CENTRALA INNEH\u00c5LL Fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av 67 \u00a7 i faderskapslagen (11\/2015) i ett arvs\u00e4rende som hade anh\u00e4ngiggjorts f\u00f6re lagens ikrafttr\u00e4dande och om barnets arvsr\u00e4tt d\u00e5 faderskapet fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d med st\u00f6d av tidigare lagstiftning. Kysymys isyyslain (11\/2015) 67 \u00a7:n soveltamisesta perint\u00f6asiassa, joka oli tullut vireille ennen lain voimaantuloa, sek\u00e4 lapsen perint\u00f6oikeudesta tilanteessa, jossa...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"22 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u044b\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\\\/\",\"name\":\"Turun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-05-03T01:46:02+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/avocats-en-droit-penal-a-paris-conseil-et-defense-strategique\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Jurisprudences\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/jurisprudences\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Turun HO 28.2.2017 195 – Perint\u00f6kaari\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"description\":\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"ru-RU\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#organization\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"ru-RU\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"width\":2114,\"height\":1253,\"caption\":\"Kohen Avocats\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/ru\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Turun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/","og_locale":"ru_RU","og_type":"article","og_title":"Turun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari","og_description":"AVG\u00d6RANDETS CENTRALA INNEH\u00c5LL Fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av 67 \u00a7 i faderskapslagen (11\/2015) i ett arvs\u00e4rende som hade anh\u00e4ngiggjorts f\u00f6re lagens ikrafttr\u00e4dande och om barnets arvsr\u00e4tt d\u00e5 faderskapet fastst\u00e4llts efter arvl\u00e5tarens d\u00f6d med st\u00f6d av tidigare lagstiftning. Kysymys isyyslain (11\/2015) 67 \u00a7:n soveltamisesta perint\u00f6asiassa, joka oli tullut vireille ennen lain voimaantuloa, sek\u00e4 lapsen perint\u00f6oikeudesta tilanteessa, jossa...","og_url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/","og_site_name":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"\u041f\u0440\u0438\u043c\u0435\u0440\u043d\u043e\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043c\u044f \u0434\u043b\u044f \u0447\u0442\u0435\u043d\u0438\u044f":"22 \u043c\u0438\u043d\u0443\u0442\u044b"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/","name":"Turun HO 28.2.2017 195 - Perint\u00f6kaari - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","isPartOf":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#website"},"datePublished":"2026-05-03T01:46:02+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/#breadcrumb"},"inLanguage":"ru-RU","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/turun-ho-28-2-2017-195-perintokaari-2\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/avocats-en-droit-penal-a-paris-conseil-et-defense-strategique\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Jurisprudences","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/jurisprudences\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Turun HO 28.2.2017 195 – Perint\u00f6kaari"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#website","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/","name":"Kohen Avocats","description":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.","publisher":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"ru-RU"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#organization","name":"Kohen Avocats","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"ru-RU","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","contentUrl":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","width":2114,"height":1253,"caption":"Kohen Avocats"},"image":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"jetpack_likes_enabled":false,"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision\/821191","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision"}],"about":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/kji_decision"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=821191"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kji_country","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_country?post=821191"},{"taxonomy":"kji_court","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_court?post=821191"},{"taxonomy":"kji_chamber","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_chamber?post=821191"},{"taxonomy":"kji_year","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_year?post=821191"},{"taxonomy":"kji_subject","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_subject?post=821191"},{"taxonomy":"kji_keyword","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_keyword?post=821191"},{"taxonomy":"kji_language","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/ru\/wp-json\/wp\/v2\/kji_language?post=821191"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}