{"id":645995,"date":"2026-04-22T08:53:45","date_gmt":"2026-04-22T06:53:45","guid":{"rendered":"https:\/\/kohenavocats.com\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/"},"modified":"2026-04-22T08:53:45","modified_gmt":"2026-04-22T06:53:45","slug":"kho202536-ahvenanmaa","status":"publish","type":"kji_decision","link":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/","title":{"rendered":"KHO:2025:36 – Ahvenanmaa"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Ahvenanmaan maakunnan hallitus oli my\u00f6nt\u00e4nyt maakunnan mets\u00e4styslain nojalla poikkeuksen merikotkan rauhoituksesta Ahvenanmaan alueella. Asiassa oli ensin ratkaistava, oliko valtakunnallisilla luonnonsuojeluyhdistyksill\u00e4 A ja B oikeus valittaa maakunnan hallituksen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4.<\/p>\n

Korkein hallinto-oikeus totesi, ett\u00e4 Ahvenanmaan itsehallintolain s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksist\u00e4 ja lain esit\u00f6ist\u00e4 ilmeni, ett\u00e4 muutoksenhaku ja siihen olennaisesti liittyv\u00e4 kysymys valitusoikeudesta oli osa Ahvenanmaan itsehallintolaissa tarkoitettua laink\u00e4ytt\u00f6\u00e4. T\u00e4lt\u00e4 osin lains\u00e4\u00e4d\u00e4nt\u00f6valta oli Ahvenanmaan itsehallintolain mukaan valtakunnalla. Laink\u00e4ytt\u00f6\u00e4 koskevaa lains\u00e4\u00e4d\u00e4nt\u00f6valtaa ei siten ollut jaettu valtakunnan ja maakunnan kesken valitusoikeuden tai muunkaan laink\u00e4yt\u00f6n osalta. Korkein hallinto-oikeus viittasi t\u00e4ss\u00e4 yhteydess\u00e4 my\u00f6s itsehallintolain s\u00e4\u00e4nn\u00f6kseen, jonka mukaan maakuntalakiin voitiin yhten\u00e4isyyden ja selkeyden vuoksi ottaa valtakunnan lain s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksi\u00e4 vastaavia s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksi\u00e4. Mainitussa s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksess\u00e4 todettiin my\u00f6s nimenomaisesti, ett\u00e4 t\u00e4llaisten s\u00e4\u00e4nn\u00f6sten ottaminen maakuntalakiin ei muuttanut valtakunnan ja maakunnan v\u00e4list\u00e4 lains\u00e4\u00e4d\u00e4nt\u00f6vallan jakoa.<\/p>\n

Valtakunnassa ja Ahvenanmaalla sovellettava laki oikeudenk\u00e4ynnist\u00e4 hallintoasioissa oli yleislaki. T\u00e4m\u00e4 koski muun ohella mainitun lain s\u00e4\u00e4nn\u00f6st\u00e4 valitusoikeudesta. Lain l\u00e4ht\u00f6kohtana oli, ett\u00e4 valitusoikeudesta voitiin s\u00e4\u00e4t\u00e4\u00e4 valtakunnan erityislaeissa mainitun lain valitusoikeuss\u00e4\u00e4nn\u00f6ksest\u00e4 poiketen.<\/p>\n

Ahvenanmaan mets\u00e4styslaissa ei ollut s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksi\u00e4 valitusoikeudesta, joten asiassa ei tullut arvioitavaksi, vastaisivatko maakuntalain muutoksenhakus\u00e4\u00e4nn\u00f6kset asianomaisen valtakunnan lain muutoksenhakus\u00e4\u00e4nn\u00f6ksi\u00e4.<\/p>\n

Ahvenanmaan mets\u00e4styslain l\u00e4hin vastine valtakunnan lains\u00e4\u00e4d\u00e4nn\u00f6ss\u00e4 oli valtakunnan mets\u00e4styslaki. Koska merikotka ei kuulu valtakunnan mets\u00e4styslaissa tarkoitettuihin riistael\u00e4inlajeihin tai rauhoittamattomiin el\u00e4inlajeihin, poikkeusta merikotkan rauhoituksesta ei voitu my\u00f6nt\u00e4\u00e4 valtakunnan mets\u00e4styslain nojalla. Poikkeus merikotkan rauhoituksesta voitiin sen sijaan my\u00f6nt\u00e4\u00e4 valtakunnan luonnonsuojelulain nojalla.<\/p>\n

Yhdistysten valitusoikeutta maakunnan hallituksen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4 oli edell\u00e4 lausuttu huomioon ottaen arvioitava l\u00e4htien niist\u00e4 periaatteista, jotka ilmeniv\u00e4t valtakunnan luonnonsuojelulain valitusoikeuss\u00e4\u00e4nn\u00f6ksest\u00e4. Mainitun s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksen nojalla sellaisella rekister\u00f6idyll\u00e4 paikallisella tai alueellisella yhteis\u00f6ll\u00e4, jonka tarkoituksena oli luonnon- tai ymp\u00e4rist\u00f6nsuojelun edist\u00e4minen, oli oikeus valittaa muun ohella p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4, joka koski rauhoituksesta poikkeamista. Saman s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksen mukaan mainitunlaisella valtakunnallisella yhteis\u00f6ll\u00e4 oli valitusoikeus vain luonnonsuojeluohjelman hyv\u00e4ksymist\u00e4 koskevasta valtioneuvoston p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4.<\/p>\n

Kun otettiin huomioon oikeusperiaatteet, jotka tulivat sovellettaviksi asiassa, luonnonsuojeluyhdistyksell\u00e4 A ja luonnonsuojeluyhdistyksell\u00e4 B ei valtakunnallisina luonnonsuojeluyhdistyksin\u00e4 ollut valitusoikeutta asiassa, joka koski Ahvenanmaan maakunnan hallituksen my\u00f6nt\u00e4m\u00e4\u00e4 poikkeuslupaa merikotkan rauhoituksesta.<\/p>\n

Korkein hallinto-oikeus my\u00f6s totesi, ett\u00e4 sit\u00e4, ett\u00e4 valtakunnallisilla luonnonsuojeluyhdistyksill\u00e4 ei ollut valitusoikeutta asiassa, ei ollut pidett\u00e4v\u00e4 \u00c5rhusin yleissopimuksen vastaisena tai Suomen perustuslain 20 \u00a7:n vastaisena.<\/p>\n

Yhdistysten valitusta ei tutkittu.<\/p>\n

\u00c4\u00e4nestys 9 \u2014 2<\/h3>\n

Ahvenanmaan itsehallintolaki (SSK 1144\/1991) 19 \u00a7 3 mom ja 27 \u00a7 23 kohta<\/h3>\n

Luonnonsuojelulaki (SSK 1096\/1996) 61 \u00a7 3 momentti<\/h3>\n

Tiedon saantia, yleis\u00f6n osallistumisoikeutta p\u00e4\u00e4t\u00f6ksentekoon sek\u00e4 muutoksenhaku- ja vireillepano-oikeutta ymp\u00e4rist\u00f6asioissa koskeva yleissopimus (\u00c5rhusin yleissopimus) 9 artikla 3 kohta<\/p>\n

Suomen perustuslaki 20 \u00a7<\/h3>\n

Ks. KHO 2016:121, KHO 2015:158 ja KHO 2015:159 sek\u00e4 KHO 18.8.2017\/3965, KHO 15.11.2018\/5260 ja KHO 8.4.2019\/1392<\/p>\n

Vrt. KHO 2022:127<\/p>\n

Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Riitta Mutikainen, Hannele Ranta-Lassila, Eija Siitari, Mika Sepp\u00e4l\u00e4, Mikko Pikkuj\u00e4ms\u00e4, Vesa-Pekka Nuotio, Kari Tornikoski, Anne Nenonen, Jaakko Autio, Joni Heliskoski ja Tero Leskinen. Asian esittelij\u00e4 Petri Leinonen.<\/p>\n

\u00c5lands landskapsregering har med st\u00f6d av \u00c5lands jaktlag beviljat dispens fr\u00e5n fridlysningen av havs\u00f6rn p\u00e5 ett omr\u00e5de inom landskapet \u00c5land. H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen hade f\u00f6rst att avg\u00f6ra huruvida de riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningarna A och B hade besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver \u00c5lands landskapsregerings beslut.<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterade att av best\u00e4mmelserna i Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land och dess f\u00f6rarbeten framgick att \u00e4ndringss\u00f6kande och fr\u00e5gan om besv\u00e4rsr\u00e4tt som sammanh\u00e4nger med det \u00e4r en del av r\u00e4ttskipningen enligt sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land. Lagstiftningsbeh\u00f6righeten var till denna del enligt sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land hos riket.Lagstiftningsbeh\u00f6righeten hade inte delats mellan riket och landskapet vare sig g\u00e4llande besv\u00e4rsr\u00e4tt eller annan r\u00e4ttskipning. H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen h\u00e4nvisade i detta sammanhang till en best\u00e4mmelse i sj\u00e4lvstyrelselagen enligt vilken det i en landskapslag f\u00f6r vinnande av enhetlighet och \u00f6versk\u00e5dlighet kan upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak \u00f6verensst\u00e4mmer med motsvarande stadganden i rikslag. I den n\u00e4mnda best\u00e4mmelsen konstaterades uttryckligen att upptagandet av s\u00e5dana stadganden i en landskapslag inte medf\u00f6r \u00e4ndring i f\u00f6rdelningen av lagstiftningsbeh\u00f6righeten mellan riket och landskapet.<\/p>\n

Lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden, vilken till\u00e4mpas i riket och p\u00e5 \u00c5land, var en allm\u00e4n lag.Detta g\u00e4llde bland annat den n\u00e4mnda lagens best\u00e4mmelse om besv\u00e4rsr\u00e4tt. Utg\u00e5ngspunkten i lagen var att man i rikets speciallagstiftning kunde f\u00f6reskriva om besv\u00e4rsr\u00e4tt p\u00e5 ett fr\u00e5n den allm\u00e4nna best\u00e4mmelsen avvikande s\u00e4tt.<\/p>\n

Det ingick inte best\u00e4mmelser om besv\u00e4rsr\u00e4tt i jaktlagen f\u00f6r \u00c5land och d\u00e4rmed var det inte aktuellt att bed\u00f6ma huruvida landskapslagens best\u00e4mmelser om \u00e4ndringss\u00f6kande motsvarade best\u00e4mmelserna om \u00e4ndringss\u00f6kande i respektive rikslag.<\/p>\n

Den n\u00e4rmaste motsvarigheten till jaktlagen f\u00f6r \u00c5land var i rikets lagstiftning jaktlagen.Eftersom havs\u00f6rnen i rikets jaktlag varken r\u00e4knas som vilt eller ett icke fredat djur, kan dispens fr\u00e5n fredning av havs\u00f6rn inte beviljas med st\u00f6d av rikets jaktlag.Dispens fr\u00e5n fredning av havs\u00f6rn kunde d\u00e4remot beviljas med st\u00f6d av rikets naturv\u00e5rdslag.<\/p>\n

Med h\u00e4nvisning till ovanst\u00e5ende skulle f\u00f6reningarnas besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver landskapsregeringens beslut bed\u00f6mas utg\u00e5ende fr\u00e5n de principer som framg\u00e5r ur best\u00e4mmelsen om besv\u00e4rsr\u00e4tt i rikets naturv\u00e5rdslag. Enligt best\u00e4mmelsen f\u00f6rel\u00e5g besv\u00e4rsr\u00e4tt bland annat g\u00e4llande beslut om dispens fr\u00e5n fredning f\u00f6r s\u00e5dana registrerade lokala och regionala sammanslutningar vars syfte var att fr\u00e4mja naturv\u00e5rden eller milj\u00f6v\u00e5rden. Enligt samma best\u00e4mmelse f\u00f6rel\u00e5g besv\u00e4rsr\u00e4tt f\u00f6r riksomfattande sammanslutningar endast i fr\u00e5ga om statsr\u00e5dsbeslut om godk\u00e4nnande av ett naturskyddsprogram.<\/p>\n

Med beaktande av de r\u00e4ttsprinciper som skulle till\u00e4mpas hade naturskyddsf\u00f6rening A och naturskyddsf\u00f6rening B s\u00e5som riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar inte besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet som g\u00e4llde landskapsregeringens beslut om dispens fr\u00e5n fredning av havs\u00f6rn.<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterade \u00e4ven att det att en riksomfattande naturskyddsf\u00f6rening inte hade besv\u00e4rsr\u00e4tt i f\u00f6revarande \u00e4rende inte kunde anses strida mot \u00c5rhuskonventionen eller 20 \u00a7 i Finlands grundlag.<\/p>\n

F\u00f6reningarnas besv\u00e4r l\u00e4mnades utan pr\u00f6vning.<\/p>\n

Omr\u00f6stning 9 \u2014 2<\/h3>\n

Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land (FFS 1141\/1991 19 \u00a7 3 mom. och 27 \u00a7 23 punkt<\/p>\n

Naturv\u00e5rdslagen (FFS 1096\/1996 61 \u00a7 3 mom.<\/p>\n

Finlands grundlag 20 \u00a7<\/h3>\n

Se HFD 2016:121, HFD 2015:158 ja HFD 2015:159 samt HFD 18.8.2017\/3965, HFD 15.11.2018\/5260 och HFD 8.4.2019\/1392<\/p>\n

Jmf. HFD 2022:127<\/p>\n

Beslut som \u00e4ndringss\u00f6kandet g\u00e4ller<\/h3>\n

\u00c5lands landskapsregering 11.5.2023 \u00c5LR 2023\/3548<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens avg\u00f6rande<\/h3>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen pr\u00f6var inte besv\u00e4ren.<\/p>\n

\u00c4rendets tidigare handl\u00e4ggning<\/h3>\n

(1)<\/p>\n

har med sitt beslut nr 3 den 11 maj 2023 med st\u00f6d av 28 \u00a7 1 mom. 4. p jaktlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land (\u00c5FS 1985:31) bifallit enhetens f\u00f6r jakt och viltv\u00e5rd ans\u00f6kan om tillst\u00e5nd f\u00f6r att bedriva skyddsjakt p\u00e5 maximalt fem individer av havs\u00f6rn (<\/p>\n

) inom Natura 2000-omr\u00e5det L\u00e5gsk\u00e4r under perioden 12 maj \u2014 9 juni 2023.<\/p>\n

(2) Tillst\u00e5ndet att jaga havs\u00f6rn har beviljats f\u00f6r att skydda ungproduktionen av ejder i omr\u00e5det.<\/p>\n

Yrkandena och utredningen i h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen<\/h3>\n

(3)<\/p>\n

och<\/p>\n

har p\u00e5 de grunder som n\u00e4rmare framg\u00e5r ur deras gemensamma besv\u00e4r yrkat att landskapsregeringens beslut upph\u00e4vs som lagstridigt.<\/p>\n

(4) F\u00f6reningarna framf\u00f6r att de \u00e4r riksomfattande organisationer vars stadgar syftar till att skydda f\u00e5glar och natur i hela Finland. F\u00f6reningarna har som st\u00f6d f\u00f6r sin besv\u00e4rsr\u00e4tt h\u00e4nvisat till konventionen om tillg\u00e5ng till information, allm\u00e4nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillg\u00e5ng till r\u00e4ttslig pr\u00f6vning i milj\u00f6fr\u00e5gor (\u00c5rhuskonventionen) och 20 \u00a7 i Finlands grundlag. Det allm\u00e4nna intresse som de nationella milj\u00f6skyddsorganisationerna bevakar p\u00e5verkas av beslutet. F\u00f6reningarna anser sig ha besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet.<\/p>\n

(5)<\/p>\n

har i sitt utl\u00e5tande ansett att f\u00f6reningarna inte har r\u00e4tt att anf\u00f6ra besv\u00e4r \u00f6ver landskapsregeringens beslut. Landskapsregeringen har d\u00e4rf\u00f6r yrkat att besv\u00e4ren avvisas.<\/p>\n

(6)<\/p>\n

har avgett yttrande.<\/p>\n

(7)<\/p>\n

har avgett svarom\u00e5l och l\u00e4mnat ytterligare utredning. Utredningen har skickats landskapsregeringen f\u00f6r k\u00e4nnedom.<\/p>\n

Sk\u00e4len till h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut<\/h3>\n

Fr\u00e5gest\u00e4llning<\/h3>\n

(8) Havs\u00f6rnen \u00e4r med st\u00f6d av \u00c5lands naturv\u00e5rdslag fridlyst p\u00e5 \u00c5land. Havs\u00f6rnen \u00e4r enligt Bilaga I till europaparlamentets och r\u00e5dets direktiv om bevarande av vilda f\u00e5glar (2009\/147\/EG,<\/p>\n

) en viktig art.<\/p>\n

(9) \u00c5lands landskapsregering har med st\u00f6d av \u00c5lands jaktlag f\u00f6r viss tid beviljat dispens fr\u00e5n fridlysningen av havs\u00f6rn inom det i landskapet befintliga L\u00e5gsk\u00e4rs omr\u00e5de. I sina besv\u00e4r har \u00e4ndringss\u00f6kandena, tv\u00e5 riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar, yrkat att landskapsregeringens beslut upph\u00e4vs som lagstridigt.<\/p>\n

(10) I \u00e4rendet ska f\u00f6rst avg\u00f6ras huruvida f\u00f6reningarna har besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver \u00c5lands landskapsregerings beslut.<\/p>\n

(11) Som st\u00f6d f\u00f6r sin besv\u00e4rsr\u00e4tt har f\u00f6reningarna h\u00e4nvisat till \u00c5rhuskonventionen och 20 \u00a7 i Finlands grundlag. Som representanter f\u00f6r medborgarsamh\u00e4llet bevakar f\u00f6reningarna det allm\u00e4nna intresset i \u00e4rendet. F\u00f6reningarna har konstaterat att havs\u00f6rnen lever p\u00e5 ett vidstr\u00e4ckt omr\u00e5de som str\u00e4cker sig till olika delar av \u00d6stersj\u00f6n. Verkningarna av det tillst\u00e5nd som beviljats med beslutet begr\u00e4nsas d\u00e4rf\u00f6r inte endast till landskapet \u00c5land.<\/p>\n

(12) \u00c5lands landskapsregering har yrkat att f\u00f6reningarnas besv\u00e4r l\u00e4mnas utan pr\u00f6vning. Enligt landskapsregeringen har f\u00f6reningarna inte besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet. Landskapsregeringen anser att den i fr\u00e5gan om besv\u00e4rsr\u00e4tt har lagstiftningsbeh\u00f6righet. Till denna del har landskapsregeringen h\u00e4nvisat bland annat till prejudikatet HFD 2022:127. Eftersom \u00c5lands jaktlag saknar best\u00e4mmelser om besv\u00e4rsr\u00e4tt till\u00e4mpas i \u00e4rendet rikets lag om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden. Beslutet g\u00e4ller inte f\u00f6reningarnas r\u00e4tt, f\u00f6rdel eller skyldighet p\u00e5 det s\u00e4tt som avses i lagen. Ytterligare har landskapsregeringen ansett att \u00c5rhuskonventionen inte f\u00f6ruts\u00e4tter att f\u00f6reningarna har besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver beslutet.<\/p>\n

Till\u00e4mpade r\u00e4ttsregler<\/h3>\n

Sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land och dess f\u00f6rarbeten<\/h3>\n

(13) Enligt 17 \u00a7 i<\/p>\n

stiftar lagtinget lagar f\u00f6r landskapet<\/p>\n

(14) Enligt 18 \u00a7 i lagen har landskapet lagstiftningsbeh\u00f6righet i fr\u00e5ga om de \u00e4renden som avses i 1, 2, 2a och 3 \u2014 27 punkterna i paragrafen.<\/p>\n

(15) I 27 \u00a7 i lagen stadgas om rikets lagstiftningsbeh\u00f6righet. Enligt 23 punkten i paragrafen har riket lagstiftningsbeh\u00f6righet i fr\u00e5ga om r\u00e4ttskipning med beaktande av vad som stadgas i 25 och 26 \u00a7\u00a7.<\/p>\n

(16) I lagens 25 \u00a7 f\u00f6reskrivs om hur f\u00f6rvaltnings\u00e4renden \u00f6verklagas. Enligt 2 mom. f\u00e5r besv\u00e4r \u00f6ver lagligheten av landskapsregeringens beslut anf\u00f6ras hos h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen. I 26 \u00a7 i lagen stadgas om inr\u00e4ttande av en f\u00f6rvaltningsdomstol.<\/p>\n

(17) Enligt 19 \u00a7 3 mom. i samma lag kan i en landskapslag f\u00f6r vinnande av enhetlighet och \u00f6versk\u00e5dlighet upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak \u00f6verensst\u00e4mmer med motsvarande stadganden i rikslag. Upptagande av s\u00e5dana stadganden i en landskapslag medf\u00f6r inte \u00e4ndring i f\u00f6rdelningen av lagstiftningsbeh\u00f6righeten mellan riket och landskapet. Vad som s\u00e4gs i n\u00e4mnda best\u00e4mmelse om landskapslagar g\u00e4ller enligt 21 \u00a7 2 mom. i lagen p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt landskapsf\u00f6rordningar.<\/p>\n

(18) I regeringens proposition till sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land (RP 73\/1990 rd) konstateras bland annat att enligt f\u00f6rslaget ska r\u00e4ttskipningen i landskapet s\u00e5som f\u00f6r n\u00e4rvarande ankomma p\u00e5 de myndigheter om vilka stadgas i rikslag. Besv\u00e4r \u00f6ver lagligheten av landskapsstyrelsens beslut anf\u00f6rs enligt f\u00f6rslaget hos h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen. Huvudregeln i det g\u00e4llande systemet har av praktiska sk\u00e4l i stort sett bibeh\u00e5llits. Enligt f\u00f6rslaget m\u00f6jligg\u00f6rs dock en s\u00e5dan reglering av f\u00f6rvaltningsr\u00e4ttskipningen som beaktar landskapets s\u00e4rst\u00e4llning. Enligt f\u00f6rslaget b\u00f6r ansvaret f\u00f6r handl\u00e4ggningen av f\u00f6rvaltningsbesv\u00e4r ankomma p\u00e5 en riksmyndighet i landskapet. Riksmyndigheten i fr\u00e5ga ska kunna handl\u00e4gga s\u00e5v\u00e4l \u00e4renden som g\u00e4ller till\u00e4mpningen av rikslagstiftning som \u00e4renden som h\u00e4rflyter av landskapslagstiftningen.<\/p>\n

(19) I detaljmotiveringarna (RP 73\/1990 rd) till 25 \u00a7 som g\u00e4ller f\u00f6rvaltningsr\u00e4ttskipningen konstateras bland annat att om besv\u00e4rsr\u00e4tt, \u00f6verklagbarhet och besv\u00e4rsf\u00f6rfarande stadgas enligt 27 \u00a7 23 punkten i rikslag. Enligt detaljmotiveringarna till 27 \u00a7 som g\u00e4ller rikets lagstiftningsbeh\u00f6righet h\u00f6r lagstiftningsbeh\u00f6righeten med de undantag som n\u00e4mns i 25 och 26 \u00a7\u00a7 till riket liksom i g\u00e4llande r\u00e4tt.<\/p>\n

Lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden<\/h3>\n

(20) Enligt 2 \u00a7 1 mom. i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden till\u00e4mpas n\u00e4mnda lag p\u00e5 r\u00e4tteg\u00e5ngen i de allm\u00e4nna f\u00f6rvaltningsdomstolarna, vilka \u00e4r h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen och de regionala f\u00f6rvaltningsdomstolarna, inbegripet \u00c5lands f\u00f6rvaltningsdomstol.<\/p>\n

(21) Om det i n\u00e5gon annan lag finns best\u00e4mmelser som avviker fr\u00e5n denna lag, ska de best\u00e4mmelserna enligt 3 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden till\u00e4mpas i st\u00e4llet f\u00f6r n\u00e4mnda lag.<\/p>\n

(23) Lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden har tr\u00e4tt i kraft 1.1.2020. Genom n\u00e4mnda lag har f\u00f6rvaltningsprocesslagen (586\/1996) upph\u00e4vts. Om det i n\u00e5gon annan lag eller i en f\u00f6rordning som har givits innan f\u00f6rvaltningsprocesslagen tr\u00e4tt i kraft har ing\u00e5tt stadganden som avviker fr\u00e5n f\u00f6rvaltningsprocesslagen, har dessa enligt 3 \u00a7 i f\u00f6rvaltningsprocesslagen skolat till\u00e4mpas i st\u00e4llet f\u00f6r n\u00e4mnda lag.<\/p>\n

(24) Enligt 6 \u00a7 1 mom. i f\u00f6rvaltningsprocesslagen har besv\u00e4r \u00f6ver ett beslut kunnat anf\u00f6ras av den som beslutet avser eller vars r\u00e4tt, skyldighet eller f\u00f6rdel direkt p\u00e5verkas av beslutet. Enligt 2 mom. i paragrafen har en myndighet haft d\u00e4rtill besv\u00e4rsr\u00e4tt p\u00e5 grundval av stadgande i lag eller om besv\u00e4rsr\u00e4tten \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r det allm\u00e4nna intresse som myndigheten skall bevaka.<\/p>\n

Jaktlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land och landskapsf\u00f6rordningen om jakt<\/h3>\n

(25) Enligt 20 \u00a7 1 mom. i jaktlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land (1985:31) kan landskapsregeringen, efter att ha h\u00f6rt jaktv\u00e5rdsf\u00f6reningarna, genom landskapsf\u00f6rordning utf\u00e4rda n\u00e4rmare best\u00e4mmelser om vilka arter av vilt som f\u00e5r jagas och under vilken tid av \u00e5ret jakt f\u00e5r bedrivas p\u00e5 ifr\u00e5gavarande arter samt om de omr\u00e5den d\u00e4r jakt f\u00e5r bedrivas samt om de f\u00f6ruts\u00e4ttningar i \u00f6vrigt som skall g\u00e4lla vid jakt efter viss art.<\/p>\n

(26) I 2 \u00a7 (2020\/116) och 3 \u00a7 i landskapsf\u00f6rordningen om jakt (2006:70) stadgas om vilt efter vilka jakt f\u00e5r bedrivas samt jakttider.<\/p>\n

(27) Enligt 28 \u00a7 1 mom. i jaktlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land kan landskapsregeringen till\u00e5ta att fredat eller fridlyst vilt f\u00e5ngas, d\u00f6das eller att bon och \u00e4gg plockas samt d\u00e4rvid till\u00e5ta anv\u00e4ndning av i 47 \u00a7 f\u00f6rbjudna f\u00e5ngstredskap eller f\u00e5ngstmetoder. Landskapsregeringen ska vid pr\u00f6vningen av ett s\u00e5dant beslut iaktta best\u00e4mmelserna i habitatdirektivet (direktivet 92\/43\/EEG om bevarande av livsmilj\u00f6er samt vilda djur och v\u00e4xter) och f\u00e5geldirektivet (direktivet 79\/409\/EEG om bevarande av vilda f\u00e5glar). En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att till\u00e5ta detta i fr\u00e5ga om djur som avses i f\u00e5geldirektivet \u00e4r enligt punkten 4 i momenten att det inte finns n\u00e5gon annan l\u00e4mplig l\u00f6sning.<\/p>\n

Rikets jaktlag<\/h3>\n

(28) Enligt 1 \u00a7 (206\/2013) 1 mom. i rikets jaktlag (615\/1993) g\u00e4ller n\u00e4mnda lag jakt, f\u00e5ngst och d\u00f6dande av icke fredade djur samt viltv\u00e5rd, ers\u00e4ttande av skador som v\u00e5llats av vilt och tillsynen \u00f6ver hundar.<\/p>\n

(29) I 5 \u00a7 (555\/2018) i rikets jaktlag listas vilt och icke fredade djur.<\/p>\n

(30) I 41 \u2014 41 d \u00a7\u00a7 i rikets jaktlag stadgas om dispenser i fr\u00e5ga om vilt och icke fredade f\u00e5glar.<\/p>\n

Rikets naturv\u00e5rdslag<\/h3>\n

(31) Enligt 3 \u00a7 (384\/2009) i rikets naturv\u00e5rdslag (1096\/1996) genomf\u00f6rs genom n\u00e4mnda lag r\u00e5dets direktiv 92\/43\/EEG om bevarande av livsmilj\u00f6er samt vilda djur och v\u00e4xter, nedan<\/p>\n

, r\u00e5dets direktiv 79\/409\/EEG (nuf\u00f6rtiden parlamentets och r\u00e5dets direktiv 147\/2009\/EG) om bevarande av vilda f\u00e5glar, nedan<\/p>\n

, till andra delar \u00e4n vad som g\u00e4ller de djurarter som avses i 5 \u00a7 i jaktlagen (615\/1993), samt Europaparlamentets och r\u00e5dets direktiv 2004\/35\/EG om milj\u00f6ansvar f\u00f6r att f\u00f6rebygga och avhj\u00e4lpa milj\u00f6skador, nedan<\/p>\n

, till den del det inte f\u00f6reskrivs om dess genomf\u00f6rande i n\u00e5gon annan lag.<\/p>\n

(32) I 37 \u2014 49 \u00a7\u00a7 i 6 kapitel i samma lag stadgas om artskydd.<\/p>\n

(33) I 37 \u00a7 i samma lag stadgas om till\u00e4mpande av best\u00e4mmelserna i 6 kapitel. Enligt 1 mom. (1069\/2004) i paragrafen till\u00e4mpas best\u00e4mmelserna i n\u00e4mnda kapitel p\u00e5 vilt levande v\u00e4xt- och djurarter som f\u00f6rekommer naturligt i Finland och i Finlands ekonomiska zon, med undantag av vilt och icke-fredade djur som avses i 5 \u00a7 i jaktlagen samt fiskarter som har ekonomisk betydelse. Med avvikelse fr\u00e5n detta best\u00e4ms i 44 och 49 \u00a7 om till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r dessa paragrafer.<\/p>\n

(34) I 38 \u00a7 i samma lag stadgas om fridlysning av djurarter. Enligt 1 mom. i paragrafen \u00e4r de d\u00e4ggdjur och f\u00e5glar som faller inom till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r 6 kapitel fridlysta.<\/p>\n

(35) Enligt 39 \u00a7 1 mom. 1 punkten i samma lag \u00e4r det f\u00f6rbjudet att avsiktligt d\u00f6da eller f\u00e5nga individer som h\u00f6r till de fridlysta djurarterna.<\/p>\n

(36) Enligt 48 \u00a7 2 mom. (1587\/2009) i samma lag kan n\u00e4rings-, trafik- och milj\u00f6centralen bevilja undantag fr\u00e5n fridlysningsbest\u00e4mmelserna i 39, 42 och 47 \u00a7, s\u00e5 l\u00e4nge en gynnsam skyddsniv\u00e5 f\u00f6r arten bibeh\u00e5lls. Om ans\u00f6kan g\u00e4ller hela landet, beviljas undantaget av milj\u00f6ministeriet. Till ett beslut om undantag kan beh\u00f6vliga villkor fogas.<\/p>\n

(37) Enligt 61 \u00a7 (1059\/2015) 3 mom. i samma lag har besv\u00e4rsr\u00e4tt den vars r\u00e4tt eller f\u00f6rdel saken kan r\u00f6ra. I andra \u00e4renden \u00e4n s\u00e5dana som g\u00e4ller ers\u00e4ttning har \u00e4ven kommunen i fr\u00e5ga besv\u00e4rsr\u00e4tt. I andra \u00e4renden \u00e4n s\u00e5dana som g\u00e4ller ers\u00e4ttning samt undantagslov som avses i 31 \u00a7 och 48 \u00a7 2 mom. f\u00f6religger besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00e4ven f\u00f6r s\u00e5dana registrerade lokala och regionala sammanslutningar vars syfte \u00e4r att fr\u00e4mja naturv\u00e5rden eller milj\u00f6v\u00e5rden. I fr\u00e5ga om statsr\u00e5dsbeslut om godk\u00e4nnande av ett naturskyddsprogram f\u00f6religger besv\u00e4rsr\u00e4tt ocks\u00e5 f\u00f6r riksomfattande sammanslutningar av det slag som n\u00e4mnts samt riksomfattande sammanslutningar som bevakar mark\u00e4garnas intressen. Enligt 4 mom. (1427\/2019) i paragrafen iakttas betr\u00e4ffande besv\u00e4r i \u00f6vrigt lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden.<\/p>\n

(38) Rikets naturv\u00e5rdslag (1096\/1996) har upph\u00e4vts genom rikets naturv\u00e5rdslag (9\/2023), som har tr\u00e4tt i kraft 1.6.2023.<\/p>\n

\u00c5rhuskonventionen och r\u00e4ttspraxis som h\u00e4nf\u00f6r sig till den<\/h3>\n

(39) Enligt artikeln 9 punkten 3 i \u00c5rhuskonventionen skall varje part dessutom, utan att det p\u00e5verkar till\u00e4mpningen av de pr\u00f6vningsf\u00f6rfaranden som avses i punkterna 1 och 2, se till att den allm\u00e4nhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell r\u00e4tt har r\u00e4tt att f\u00e5 handlingar och underl\u00e5tenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella milj\u00f6lagstiftningen pr\u00f6vade av domstol eller i administrativ ordning.<\/p>\n

(40) Enligt EU-domstolens dom i m\u00e5let C-263\/08 (Djurg\u00e5rden-Lilla V\u00e4rtans Milj\u00f6skyddsf\u00f6rening mot Stockholms kommun genom dess markn\u00e4mnd) ska artikel 10a i direktiv 85\/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003\/35 vars syfte \u00e4r att genomf\u00f6ra \u00c5rhuskonventionen, tolkas s\u00e5, att den utg\u00f6r hinder f\u00f6r en nationell lagstiftning genom vilken r\u00e4tten till r\u00e4ttslig pr\u00f6vning av ett beslut ang\u00e5ende en verksamhet som omfattas av till\u00e4mpningsomr\u00e5det f\u00f6r n\u00e4mnda direktiv, i dess \u00e4ndrade lydelse, f\u00f6rbeh\u00e5lls milj\u00f6skyddsf\u00f6reningar som har minst 2 000 medlemmar (punkt 52).<\/p>\n

(41) Enligt EU-domstolens dom i m\u00e5let C-115\/09 (Bund f\u00fcr Umwelt und Naturschutz Deutschland, Landesverband Nordrhein\u2011Westfalen eV mot Bezirksregierung Arnsberg) utg\u00f6r Artikel 10a i direktiv 85\/337 hinder f\u00f6r en lagstiftning som inte ger s\u00e5dana icke-statliga milj\u00f6skyddsorganisationer som avses i artikel 1.2 i direktivet m\u00f6jlighet att inf\u00f6r domstol \u2014 i ett m\u00e5l ang\u00e5ende \u00f6verklagande av ett beslut att ge tillst\u00e5nd till projekt som \u201dkan antas medf\u00f6ra betydande p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n\u201d i den mening som avses i artikel 1.1 i direktivet \u2014 \u00e5beropa att en best\u00e4mmelse som f\u00f6ljer av unionsr\u00e4tten och som syftar till att skydda milj\u00f6n har \u00e5sidosatts, p\u00e5 grund av att best\u00e4mmelsen endast skyddar allm\u00e4nhetens intressen och inte enskildas intressen (punkt 50).<\/p>\n

(42) Enligt EU-domstolens dom i m\u00e5let C-240\/09 (Lesoochran\u00e1rske zoskupenie VLK mot Ministerstvo \u017eivotn\u00e9ho prostredia Slovenskej republiky) har artikel 9.3 i \u00c5rhuskonventionen inte direkt effekt enligt unionsr\u00e4tten. Det ankommer emellertid p\u00e5 den nationella domstolen att i den utstr\u00e4ckning det \u00e4r m\u00f6jligt tolka den processuella r\u00e4tten, avseende de villkor som ska vara uppfyllda f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd en pr\u00f6vning av domstol eller i administrativ ordning, s\u00e5 att den st\u00e5r i \u00f6verensst\u00e4mmelse med s\u00e5v\u00e4l m\u00e5len i artikel 9.3 i \u00c5rhuskonventionen som m\u00e5let att s\u00e4kerst\u00e4lla ett effektivt domstolsskydd av r\u00e4ttigheterna enligt unionsr\u00e4tten, s\u00e5 att en milj\u00f6skyddsf\u00f6rening, s\u00e5som zoskupenie, ges m\u00f6jlighet att v\u00e4cka talan vid domstol mot ett beslut fattat efter ett administrativt f\u00f6rfarande som kan strida mot unionens milj\u00f6lagstiftning (punkt 52).<\/p>\n

(43) Enligt EU-domstolens dom i m\u00e5let C-664\/15 (Protect Natur-, Arten- und Landschaftsschutz Umweltorganisation mot Bezirkshauptmannschaft Gm\u00fcnd) ska artikel 9.3 i \u00c5rhuskonventionen i f\u00f6rening med artikel 47 i stadgan tolkas s\u00e5, att en i beh\u00f6rig ordning bildad milj\u00f6organisation som verkar p\u00e5 ett s\u00e4tt som uppfyller kraven i nationell r\u00e4tt m\u00e5ste kunna \u00f6verklaga ett beslut till domstol om att bevilja tillst\u00e5nd till ett projekt som kan strida mot skyldigheten att f\u00f6rebygga en f\u00f6rs\u00e4mring av statusen i ytvattenf\u00f6rekomster, s\u00e5som f\u00f6reskrivs i artikel 4 i direktiv 2000\/60 (punkt 58).<\/p>\n

H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens r\u00e4ttspraxis<\/h3>\n

(44) I det \u00e4rende som avgjorts genom prejudikatet HFD 2016:121 hade \u00c5lands milj\u00f6- och h\u00e4lsoskyddsmyndighet beviljat tillst\u00e5nd f\u00f6r byggande i vattendrag. Fr\u00e5gan i h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen g\u00e4llde om n\u00e4mnda tillst\u00e5ndsmyndighet som tillsynsmyndighet enligt 8 kap. 1 \u00a7 i vattenlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land och 27 \u00a7 2 mom. i landskapslagen om milj\u00f6skydd hade besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut med vilket dess beslut att bevilja tillst\u00e5nd hade upph\u00e4vts.<\/p>\n

(45) H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen konstaterade att ingendera av de lagar som till\u00e4mpats i saken, det vill s\u00e4ga landskapslagen om milj\u00f6skydd och vattenlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land, finns best\u00e4mmelser om besv\u00e4rsr\u00e4tt. Den landskapslag om milj\u00f6skydd som till\u00e4mpats i fr\u00e5ga om f\u00f6rfarandet i \u00e4rendet har sin n\u00e4rmaste motsvarighet i rikslagstiftningen i rikets milj\u00f6skyddslag, medan vattenlagen f\u00f6r landskapet \u00c5land har sin n\u00e4rmaste motsvarighet i rikslagstiftningen i rikets vattenlag. I b\u00e5da dessa rikslagar finns best\u00e4mmelser om myndighets besv\u00e4rsr\u00e4tt.<\/p>\n

(46) Eftersom den materiella fr\u00e5gan i saken g\u00e4ller byggande i vattendrag och med beaktande av 27 \u00a7 23 punkten i lagen om \u00c5lands sj\u00e4lvstyrelse, ans\u00e5g h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen att \u00c5lands milj\u00f6- och h\u00e4lsoskyddsmyndighets besv\u00e4rsr\u00e4tt m\u00e5ste bed\u00f6mas utg\u00e5ende fr\u00e5n de principer som framg\u00e5r av den lag som vid tidpunkten f\u00f6r avg\u00f6randet av ans\u00f6kan var i kraft i riket och som materiellt sett har sin n\u00e4rmaste motsvarighet i \u00c5lands vattenlag, det vill s\u00e4ga rikets vattenlag.<\/p>\n

(47) \u00c4ndringss\u00f6kande i f\u00f6rvaltningsbeslut som fattas av en \u00e5l\u00e4ndsk myndighet har behandlats \u00e4ven i prejudikaten HFD 2015:158 och HFD 2015:159 samt i de som korta referat publicerade besluten HFD 18.8.2017 liggarnummer 3965, HFD 15.11.2018 liggarnummer 5260 och HFD 8.4.2019 liggarnummer 1392. I besluten har den best\u00e4mmelse som till\u00e4mpats p\u00e5 \u00e4ndringss\u00f6kandet h\u00e4rletts fr\u00e5n motsvarande till\u00e4mpliga speciallag i riket.<\/p>\n

R\u00e4ttslig bed\u00f6mning och slutsats<\/h3>\n

(48) Av de ovan refererade best\u00e4mmelserna i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land och dess f\u00f6rarbeten framg\u00e5r att \u00e4ndringss\u00f6kande och fr\u00e5gan om besv\u00e4rsr\u00e4tt som sammanh\u00e4nger med det \u00e4r en del av r\u00e4ttskipningen enligt sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land. Lagstiftningsbeh\u00f6righeten \u00e4r till denna del enligt sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land hos riket. Av 27 \u00a7 23 punkten och 19 \u00a7 3 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land f\u00f6ljer att landskapet har beh\u00f6righet att lagstifta om besv\u00e4rsr\u00e4tten endast f\u00f6r vinnande av enhetlighet och \u00f6versk\u00e5dlighet och d\u00e5 landskapslagen i sak \u00f6verensst\u00e4mmer med motsvarande stadganden i rikslag.<\/p>\n

(49) I motsats till vad landskapsregeringen anf\u00f6r har lagstiftningsbeh\u00f6righeten inte delats mellan riket och landskapet vare sig g\u00e4llande besv\u00e4rsr\u00e4tt eller annan r\u00e4ttskipning. H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen h\u00e4nvisar i detta sammanhang \u00e4ven till ovan refererade stadgade r\u00e4ttspraxis och konstaterar att prejudikatet HFD 2022:127 inte ger anledning till att bed\u00f6ma fr\u00e5gan annorlunda.<\/p>\n

(50) Av 3 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden framg\u00e5r att lagen \u00e4r en allm\u00e4n lag. Detta g\u00e4ller bland annat den allm\u00e4nna best\u00e4mmelsen om besv\u00e4rsr\u00e4tt enligt 7 \u00a7 i lagen. Utg\u00e5ngspunkten i lagen \u00e4r att man i rikets speciallagstiftning kan f\u00f6reskriva om besv\u00e4rsr\u00e4tt p\u00e5 ett fr\u00e5n den allm\u00e4nna best\u00e4mmelsen avvikande s\u00e4tt.<\/p>\n

(51) Dispensbeslutet att jaga havs\u00f6rn har beviljats med st\u00f6d av jaktlagen f\u00f6r \u00c5land. Eftersom n\u00e4mnda landskapslag inte har best\u00e4mmelser om besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00e4r det inte aktuellt att bed\u00f6ma huruvida landskapslagens best\u00e4mmelser om \u00e4ndringss\u00f6kande motsvarar best\u00e4mmelserna om \u00e4ndringss\u00f6kande i respektive rikslag.<\/p>\n

(52) Den n\u00e4rmaste motsvarigheten till jaktlagen f\u00f6r \u00c5land \u00e4r i rikets lagstiftning jaktlagen. Eftersom havs\u00f6rnen i rikets jaktlag varken r\u00e4knas som vilt eller ett icke fredat djur, kan dispens fr\u00e5n fredning av havs\u00f6rn inte beviljas med st\u00f6d av rikets jaktlag. Dispens fr\u00e5n fredning av havs\u00f6rn kan d\u00e4remot beviljas med st\u00f6d av rikets naturv\u00e5rdslag. Vid den tidpunkt d\u00e5 landskapsregeringens beslut fattades var den sedermera upph\u00e4vda naturv\u00e5rdslagen (1096\/1996) i kraft.<\/p>\n

(53) H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen h\u00e4nvisar till ovanst\u00e5ende och konstaterar att f\u00f6reningarnas besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00f6ver landskapsregeringens beslut ska bed\u00f6mas utg\u00e5ende fr\u00e5n de principer som framg\u00e5r ur 61 \u00a7 3 mom. i rikets naturv\u00e5rdslag (1096\/1996). Enligt best\u00e4mmelsen f\u00f6religger, f\u00f6rutom i de i best\u00e4mmelsen n\u00e4mnda \u00e4rendena, besv\u00e4rsr\u00e4tt \u00e4ven f\u00f6r s\u00e5dana registrerade lokala och regionala sammanslutningar vars syfte \u00e4r att fr\u00e4mja naturv\u00e5rden eller milj\u00f6v\u00e5rden. Enligt best\u00e4mmelsen f\u00f6religger besv\u00e4rsr\u00e4tt f\u00f6r riksomfattande sammanslutningar av det slag som n\u00e4mnts endast i fr\u00e5ga om statsr\u00e5dsbeslut om godk\u00e4nnande av ett naturskyddsprogram.<\/p>\n

(54) Besv\u00e4rsr\u00e4tten f\u00f6r f\u00f6reningar tolkas enligt f\u00f6reningarnas stadgar (HFD 2015:79 och HFD 2017:88). Enligt stadgarna f\u00f6r BirdLife Finland r.f. \u00e4r dess hemort Helsingfors och dess syfte att verka f\u00f6r skyddet av f\u00e5glar och deras habitat i Finland och utomlands. Enligt stadgarna f\u00f6r Finlands naturskyddsf\u00f6rbund r.f. \u00e4r dess hemort Helsingfors, verksamhetsomr\u00e5det staten Finlands omr\u00e5de och syftet att fr\u00e4mja natur- och milj\u00f6skydd.<\/p>\n

(55) Med beaktande av de r\u00e4ttsprinciper som \u00e4r till\u00e4mpliga i \u00e4rendet har BirdLife Finland r.f. och Finlands naturskyddsf\u00f6rbund r.f. som riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar inte besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet som g\u00e4ller landskapsregeringens beslut att bevilja dispens fr\u00e5n fredningen av havs\u00f6rn p\u00e5 ett omr\u00e5de inom landskapet \u00c5land.<\/p>\n

(56) Enligt art. 9.3 i \u00c5rhuskonventionen ska den allm\u00e4nhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell r\u00e4tt ha r\u00e4tt att f\u00e5 handlingar och underl\u00e5tenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella milj\u00f6lagstiftningen pr\u00f6vade av domstol eller i administrativ ordning. EU-domstolen har i syfte att s\u00e4kerst\u00e4lla en effektiv verkst\u00e4llighet av unionsr\u00e4tten med beaktande av art. 9.3 i \u00c5rhuskonventionen ansett att milj\u00f6skyddsf\u00f6reningar (domarna C-240\/09 och C-664\/15) ska ha besv\u00e4rsr\u00e4tt om besv\u00e4rsr\u00e4tt inte f\u00f6religger hos n\u00e5gon annan i annat fall.<\/p>\n

(57) Varken Finlands rikslagstiftning eller \u00c5lands landskapslagstiftning hindrar att det p\u00e5 \u00c5land kan finnas lokala eller regionala naturskyddsf\u00f6reningar som hade kunnat s\u00f6ka \u00e4ndring i \u00e4rendet. Det att en riksomfattande naturskyddsf\u00f6rening inte har besv\u00e4rsr\u00e4tt i f\u00f6revarande \u00e4rende kan d\u00e4rf\u00f6r inte anses strida mot \u00c5rhuskonventionen. Av samma orsak strider det, att BirdLife Finland r.f. och Finlands naturskyddsf\u00f6rbund r.f. som riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar inte har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet, inte heller mot 20 \u00a7 i Finlands grundlag. Enbart det av f\u00f6reningen framf\u00f6rda yrkandet att havs\u00f6rnarnas utbredningsomr\u00e5den \u00e4r stora, utg\u00f6r inte en grund f\u00f6r att bed\u00f6ma fr\u00e5gan annorlunda.<\/p>\n

(58) P\u00e5 ovann\u00e4mnda grunder l\u00e4mnas f\u00f6reningarnas besv\u00e4r utan pr\u00f6vning.<\/p>\n

\u00c4rendet har avgjorts av justitier\u00e5den Riitta Mutikainen, Hannele Ranta-Lassila, Eija Siitari, Mika Sepp\u00e4l\u00e4, Mikko Pikkuj\u00e4ms\u00e4, Vesa-Pekka Nuotio, Kari Tornikoski, Anne Nenonen, Jaakko Autio, Joni Heliskoski och Tero Leskinen. F\u00f6redragande Petri Leinonen.<\/p>\n

R\u00f6stningsanf\u00f6randen<\/h3>\n

Justitier\u00e5det Joni Heliskoskis r\u00f6stningsanf\u00f6rande, i vilket justitier\u00e5det Eija Siitari inst\u00e4mde:<\/h3>\n

\u201dJag \u00e4r av samma \u00e5sikt som majoriteten om slutresultatet i h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut.<\/p>\n

Om den r\u00e4ttsliga bed\u00f6mningen av \u00e4rendet konstaterar jag f\u00f6ljande. Jag anser som majoriteten att fr\u00e5gan om besv\u00e4rsr\u00e4tt i f\u00f6rvaltningsr\u00e4ttsliga \u00e4renden \u00e4r en del av den r\u00e4ttskipning som avses i 27 \u00a7 23 punkten i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6r \u00c5land och vilken enligt n\u00e4mnda paragraf h\u00f6r till rikets befogenhet. Av detta och 19 \u00a7 3 mom. i sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6ljer att landskapet har beh\u00f6righet att i landskapslag stifta om s\u00e5dan besv\u00e4rsr\u00e4tt i f\u00f6rvaltningsr\u00e4ttsliga \u00e4renden som faller inom rikets beh\u00f6righet endast n\u00e4r detta \u00e4r beh\u00f6vligt f\u00f6r vinnande av enhetlighet och \u00f6versk\u00e5dlighet och landskapslagens best\u00e4mmelser i sak \u00f6verensst\u00e4mmer med motsvarande stadganden i rikslag.<\/p>\n

Eftersom fr\u00e5gan om besv\u00e4rsr\u00e4tt p\u00e5 ovan n\u00e4mnt s\u00e4tt faller inom rikets lagstiftningsbeh\u00f6righet och eftersom \u00c5lands jaktlag, med st\u00f6d av vilken dispensen att jaga havs\u00f6rn har beviljats, saknar best\u00e4mmelser om besv\u00e4rsr\u00e4tt, ska fr\u00e5gan om \u00e4ndringss\u00f6kandenas besv\u00e4rsr\u00e4tt bed\u00f6mas utg\u00e5ende fr\u00e5n best\u00e4mmelserna om besv\u00e4rsr\u00e4tt i s\u00e5dan rikslagstiftning som till\u00e4mpas i landskapet \u00c5land.<\/p>\n

Av 4 \u00a7 1 punkten och 6 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden f\u00f6ljer att n\u00e4mnda lag \u00e4r till\u00e4mplig bland annat n\u00e4r man \u00f6verklagar en \u00e5l\u00e4ndsk myndighets beslut. Om r\u00e4tten att anf\u00f6ra besv\u00e4r \u00f6ver ett s\u00e5dant beslut till\u00e4mpas f\u00f6ljaktligen vad som i 7 \u00a7 f\u00f6reskrivs om besv\u00e4rsr\u00e4tt.<\/p>\n

Enligt 7 \u00a7 1 mom. i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden f\u00e5r besv\u00e4r \u00f6ver ett f\u00f6rvaltningsbeslut anf\u00f6ras av den som beslutet avser eller vars r\u00e4tt, skyldighet eller f\u00f6rdel direkt p\u00e5verkas av beslutet samt av den som har besv\u00e4rsr\u00e4tt enligt s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser i lag.<\/p>\n

Jag konstaterar att det inte finns s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser om r\u00e4tten att besv\u00e4ra sig \u00f6ver det besv\u00e4rsunderkastade beslutet i en s\u00e5dan lag som \u00e4r i kraft i landskapet \u00c5land. Till exempel framg\u00e5r det varken ur rikets naturv\u00e5rdslag (1096\/1996) som var i kraft vid beslutstidpunkten och till vilken majoriteten h\u00e4nvisar i beslutssk\u00e4len, eller lagens f\u00f6rarbeten, att best\u00e4mmelserna om besv\u00e4rsr\u00e4tt i 61 \u00a7 3 mom. i n\u00e4mnda lag skulle ha varit till\u00e4mpliga i landskapet \u00c5land. Av detta f\u00f6ljer att best\u00e4mmelserna varken i ifr\u00e5gavarande lag eller n\u00e5gon annan speciallag kan till\u00e4mpas p\u00e5 fr\u00e5gan om \u00e4ndringss\u00f6kandenas besv\u00e4rsr\u00e4tt. Eftersom det varken f\u00f6reskrivs om r\u00e4tt att anf\u00f6ra besv\u00e4r \u00f6ver det besv\u00e4rsunderkastade beslutet i s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser enligt 7 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden eller p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt i landskapslag, anser jag att \u00e4ndringss\u00f6kandenas besv\u00e4rsr\u00e4tt ska avg\u00f6ras enligt best\u00e4mmelserna i 7 \u00a7 1 mom. i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltningslagen om en parts besv\u00e4rsr\u00e4tt.<\/p>\n

Ur detaljmotiveringarna till 7 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden (RP 29\/2018 rd) framg\u00e5r att till exempel en milj\u00f6skyddsf\u00f6renings besv\u00e4rsr\u00e4tt ocks\u00e5 kan grunda sig p\u00e5 tolkningen av den allm\u00e4nna best\u00e4mmelsen om parters besv\u00e4rsr\u00e4tt d\u00e4r man beaktar specialbest\u00e4mmelserna om besv\u00e4rsr\u00e4tt samt best\u00e4mmelserna om de grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheterna i grundlagen. F\u00f6ljaktligen g\u00e4ller fr\u00e5gan om beslutet kan anses p\u00e5verka f\u00f6reningens r\u00e4tt, skyldighet eller f\u00f6rdel direkt enligt 7 \u00a7 1 mom. i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden, n\u00e4r man beaktar specialbest\u00e4mmelserna om besv\u00e4rsr\u00e4tt och grundlagens grundr\u00e4ttighetsbest\u00e4mmelser.<\/p>\n

$144<\/p>\n

Med beaktande av dels att det besv\u00e4rsunderkastade beslutet har g\u00e4llt undantag fr\u00e5n fredningen av havs\u00f6rn p\u00e5 ett omr\u00e5de inom \u00c5land, dels vad som f\u00f6reskrivs om samfunds besv\u00e4rsr\u00e4tt i s\u00e4rskilt 61 \u00a7 3 mom. i naturv\u00e5rdslagen (1096\/1996) och 90 \u00a7 i jaktlagen, anser jag att beslutet inte har p\u00e5verkat \u00e4ndringss\u00f6kandenas, som \u00e4r riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar, r\u00e4tt, skyldighet eller f\u00f6rdel direkt p\u00e5 det s\u00e4tt som avses i 7 \u00a7 i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden. F\u00f6ljaktligen har f\u00f6reningarna inte besv\u00e4rsr\u00e4tt med st\u00f6d av vad som i 7 \u00a7 1 mom. i lagen om r\u00e4tteg\u00e5ng i f\u00f6rvaltnings\u00e4renden f\u00f6reskrivs om parts besv\u00e4rsr\u00e4tt. Besv\u00e4ren ska p\u00e5 dessa grunder l\u00e4mnas utan pr\u00f6vning.<\/p>\n

Ytterligare delar jag majoritetens \u00e5sikt i att det, att riksomfattande naturskyddsf\u00f6reningar inte har besv\u00e4rsr\u00e4tt i \u00e4rendet, inte strider mot konventionen om tillg\u00e5ng till information, allm\u00e4nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillg\u00e5ng till r\u00e4ttslig pr\u00f6vning i milj\u00f6fr\u00e5gor (\u00c5rhuskonventionen).\u201d<\/p>\n

\u00c5lands landskapsregering<\/h3>\n

Haliaeetus albicilla<\/h3>\n

BirdLife Finland r.f.<\/p>\n

Finlands naturskyddsf\u00f6rbund r.f.<\/p>\n

Landskapsregeringens enhet f\u00f6r jakt- och viltv\u00e5rdsfr\u00e5gor<\/h3>\n

\u00c4ndringss\u00f6kandena<\/h3>\n

f\u00e5geldirektivet<\/p>\n

(landskapslagar).<\/p>\n

habitatdirektivet<\/p>\n

milj\u00f6ansvarsdirektivet<\/p>\n<\/div>\n

\n

Sources officielles :<\/strong> consulter la page source<\/a><\/p>\n

Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.<\/em><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ahvenanmaan maakunnan hallitus oli my\u00f6nt\u00e4nyt maakunnan mets\u00e4styslain nojalla poikkeuksen merikotkan rauhoituksesta Ahvenanmaan alueella. Asiassa oli ensin ratkaistava, oliko valtakunnallisilla luonnonsuojeluyhdistyksill\u00e4 A ja B oikeus valittaa maakunnan hallituksen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4. Korkein hallinto-oikeus totesi, ett\u00e4 Ahvenanmaan itsehallintolain s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksist\u00e4 ja lain esit\u00f6ist\u00e4 ilmeni, ett\u00e4 muutoksenhaku ja siihen olennaisesti liittyv\u00e4 kysymys valitusoikeudesta oli osa Ahvenanmaan itsehallintolaissa tarkoitettua laink\u00e4ytt\u00f6\u00e4. T\u00e4lt\u00e4 osin…<\/p>\n","protected":false},"featured_media":0,"template":"","meta":{"_crdt_document":""},"kji_country":[7740],"kji_court":[28668],"kji_chamber":[7742],"kji_year":[8463],"kji_subject":[7646],"kji_keyword":[9251,9253,9255,9254,29438],"kji_language":[7746],"class_list":["post-645995","kji_decision","type-kji_decision","status-publish","hentry","kji_country-finlande","kji_court-cour-supreme-administrative-de-finlande","kji_chamber-precedents","kji_year-8463","kji_subject-divers","kji_keyword-ahvenanmaa","kji_keyword-ahvenanmaan","kji_keyword-hallitus","kji_keyword-maakunnan","kji_keyword-myontanyt","kji_language-multilingue"],"yoast_head":"\nKHO:2025:36 - Ahvenanmaa - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"zh_CN\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"KHO:2025:36 - Ahvenanmaa\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ahvenanmaan maakunnan hallitus oli my\u00f6nt\u00e4nyt maakunnan mets\u00e4styslain nojalla poikkeuksen merikotkan rauhoituksesta Ahvenanmaan alueella. Asiassa oli ensin ratkaistava, oliko valtakunnallisilla luonnonsuojeluyhdistyksill\u00e4 A ja B oikeus valittaa maakunnan hallituksen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4. Korkein hallinto-oikeus totesi, ett\u00e4 Ahvenanmaan itsehallintolain s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksist\u00e4 ja lain esit\u00f6ist\u00e4 ilmeni, ett\u00e4 muutoksenhaku ja siihen olennaisesti liittyv\u00e4 kysymys valitusoikeudesta oli osa Ahvenanmaan itsehallintolaissa tarkoitettua laink\u00e4ytt\u00f6\u00e4. T\u00e4lt\u00e4 osin...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"\u9884\u8ba1\u9605\u8bfb\u65f6\u95f4\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"28 \u5206\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/kho202536-ahvenanmaa\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/kho202536-ahvenanmaa\\\/\",\"name\":\"KHO:2025:36 - Ahvenanmaa - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-04-22T06:53:45+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/kho202536-ahvenanmaa\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"zh-Hans\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/kho202536-ahvenanmaa\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/kho202536-ahvenanmaa\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Jurisprudences\",\"item\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/jurisprudences\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"KHO:2025:36 – Ahvenanmaa\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"description\":\"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"zh-Hans\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#organization\",\"name\":\"Kohen Avocats\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"zh-Hans\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/01\\\/Logo-2-1.webp\",\"width\":2114,\"height\":1253,\"caption\":\"Kohen Avocats\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/kohenavocats.com\\\/zh-hans\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"KHO:2025:36 - Ahvenanmaa - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/","og_locale":"zh_CN","og_type":"article","og_title":"KHO:2025:36 - Ahvenanmaa","og_description":"Ahvenanmaan maakunnan hallitus oli my\u00f6nt\u00e4nyt maakunnan mets\u00e4styslain nojalla poikkeuksen merikotkan rauhoituksesta Ahvenanmaan alueella. Asiassa oli ensin ratkaistava, oliko valtakunnallisilla luonnonsuojeluyhdistyksill\u00e4 A ja B oikeus valittaa maakunnan hallituksen p\u00e4\u00e4t\u00f6ksest\u00e4. Korkein hallinto-oikeus totesi, ett\u00e4 Ahvenanmaan itsehallintolain s\u00e4\u00e4nn\u00f6ksist\u00e4 ja lain esit\u00f6ist\u00e4 ilmeni, ett\u00e4 muutoksenhaku ja siihen olennaisesti liittyv\u00e4 kysymys valitusoikeudesta oli osa Ahvenanmaan itsehallintolaissa tarkoitettua laink\u00e4ytt\u00f6\u00e4. T\u00e4lt\u00e4 osin...","og_url":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/","og_site_name":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"\u9884\u8ba1\u9605\u8bfb\u65f6\u95f4":"28 \u5206"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/","name":"KHO:2025:36 - Ahvenanmaa - Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat en droit p\u00e9nal \u00e0 Paris","isPartOf":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#website"},"datePublished":"2026-04-22T06:53:45+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/#breadcrumb"},"inLanguage":"zh-Hans","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/kho202536-ahvenanmaa\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Jurisprudences","item":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/jurisprudences\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"KHO:2025:36 – Ahvenanmaa"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#website","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/","name":"Kohen Avocats","description":"Ma\u00eetre Hassan Kohen, avocat p\u00e9naliste \u00e0 Paris, intervient exclusivement en droit p\u00e9nal pour la d\u00e9fense des particuliers, notamment en mati\u00e8re d\u2019accusations de viol. Il assure un accompagnement rigoureux d\u00e8s la garde \u00e0 vue jusqu\u2019\u00e0 la Cour d\u2019assises, veillant au strict respect des garanties proc\u00e9durales.","publisher":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"zh-Hans"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#organization","name":"Kohen Avocats","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"zh-Hans","@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","contentUrl":"https:\/\/kohenavocats.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Logo-2-1.webp","width":2114,"height":1253,"caption":"Kohen Avocats"},"image":{"@id":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"jetpack_likes_enabled":false,"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision\/645995","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_decision"}],"about":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/types\/kji_decision"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=645995"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kji_country","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_country?post=645995"},{"taxonomy":"kji_court","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_court?post=645995"},{"taxonomy":"kji_chamber","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_chamber?post=645995"},{"taxonomy":"kji_year","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_year?post=645995"},{"taxonomy":"kji_subject","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_subject?post=645995"},{"taxonomy":"kji_keyword","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_keyword?post=645995"},{"taxonomy":"kji_language","embeddable":true,"href":"https:\/\/kohenavocats.com\/zh-hans\/wp-json\/wp\/v2\/kji_language?post=645995"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}