KHO 21.5.2021/H1696 — Julkinen hankinta
Markkinaoikeus oli varannut tarjouskilpailun voittaneelle yhtiö A:lle tilaisuuden lausunnon antamiseen yhtiö B:n valituksen johdosta. Markkinaoikeus ei ollut kuitenkaan varannut yhtiö A:lle tilaisuutta lausua hankintayksikön vastineesta, jonka täydennyksessä hankintayksikkö oli markkinaoikeuden pyynnön johdosta ilmoittanut käsityksensä hankintaan sovellettavasta laista. Markkinaoikeus oli kumonnut hankintapäätöksen katsottuaan, ettei hankintayksikkö ollut ilmoittanut hankinnasta siihen sovellettavan lain mukaisella hankintailmoituksella. Korkein hallinto-oikeus totesi,...
2 min de lecture · 409 mots
Markkinaoikeus oli varannut tarjouskilpailun voittaneelle yhtiö A:lle tilaisuuden lausunnon antamiseen yhtiö B:n valituksen johdosta. Markkinaoikeus ei ollut kuitenkaan varannut yhtiö A:lle tilaisuutta lausua hankintayksikön vastineesta, jonka täydennyksessä hankintayksikkö oli markkinaoikeuden pyynnön johdosta ilmoittanut käsityksensä hankintaan sovellettavasta laista. Markkinaoikeus oli kumonnut hankintapäätöksen katsottuaan, ettei hankintayksikkö ollut ilmoittanut hankinnasta siihen sovellettavan lain mukaisella hankintailmoituksella.
Korkein hallinto-oikeus totesi, että markkinaoikeus päättää, mihin seikkoihin se voi ratkaisunsa perustaa. Markkinaoikeuden oli kuitenkin hallintolainkäyttölain 34 §:n 1 momentin perusteella kuultava asianosaista sellaisesta oikeudenkäyntiaineistosta, joka voi vaikuttaa asianosaista koskevan asian ratkaisuun.
Markkinaoikeus ei ollut kuullut yhtiö A:ta hankintayksikön vastineesta, jossa oli käsitelty markkinaoikeuden viran puolesta esille ottamaa kysymystä hankintamenettelyyn sovellettavasta laista. Hankintayksikön vastine oli voinut vaikuttaa yhtiö A:ta koskevan asian ratkaisuun. Korkein hallinto oikeus katsoi, että asiaa käsiteltäessä markkinaoikeudessa oli tapahtunut kuulemisvirhe.
Suomen perustuslaki 21 § 2 momentti
Hallintolainkäyttölaki (586/1996) 34 § 1 ja 2 momentti
Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Irma Telivuo, Anne Nenonen, Joni Heliskoski, Tero Leskinen ja Toni Kaarresalo. Asian esittelijä Hannamaria Nurminen.
Marknadsdomstolen hade gett bolag A, som vunnit anbudsförfarandet, möjlighet att avge utlåtande med anledning av bolag B:s besvär. Marknadsdomstolen hade ändå inte gett bolag A möjlighet att yttra sig om upphandlingsenhetens genmäle. Upphandlingsenheten hade i sin komplettering till genmälet på begäran av marknadsdomstolen meddelat sin uppfattning om vilken lag som var tillämplig på upphandlingen. Marknadsdomstolen upphävde upphandlingsbeslutet. Marknadsdomstolen ansåg att upphandlingsenheten inte annonserat om upphandlingen med en upphandlingsannons enligt den tillämpliga lagen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att marknadsdomstolen avgör på vilka fakta den baserar sina beslut. Marknadsdomstolen ska ändå enligt 34 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen höra en part om sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras.
Marknadsdomstolen hade inte hört bolag A med anledning av upphandlingsenhetens genmäle i vilket enheten hade behandlat den av marknadsdomstolen på tjänstens vägnar ställda frågan om vilken lag som var tillämplig på upphandlingsförfarandet. Upphandlingsenhetens genmäle hade kunnat inverka på avgörandet i ärendet, som gällde bolag A. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det i marknadsdomstolen hade skett ett fel i hörandet under ärendets behandling.
Finlands grundlag 21 § 2 mom.
Förvaltningsprocesslagen (586/1996) 34 § 1 och 2 mom.
Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Anne Nenonen, Joni Heliskoski, Tero Leskinen och Toni Kaarresalo. Föredragande Hannamaria Nurminen.
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...