KHO 22.8.2019/3756 — Hallintoriita
Kunnassa vahvistettujen omaishoidon tuen myöntämisperusteiden mukaan omaishoitajan hoitopalkkiota voitiin alentaa hoidon keskeytysten vuoksi 4 prosenttia jokaista keskeytyspäivää kohden omaishoitajan lakisääteisten vapaapäivien kuitenkaan vähentämättä hoitopalkkiota. Omaishoitajan tuli myöntämisperusteiden mukaan käyttää lakisääteiset vapaapäivänsä hoivajaksojen aikana. Hoidettavalle oli myönnetty lyhytaikaista ympärivuorokautista hoivaa tehostetussa asumispalveluyksikössä. Viikoittaiset hoivajaksot alkoivat maanantaina kello 13 ja päättyivät keskiviikkona kello 13. Korkein hallinto-oikeus katsoi,...
2 min de lecture · 302 mots
Kunnassa vahvistettujen omaishoidon tuen myöntämisperusteiden mukaan omaishoitajan hoitopalkkiota voitiin alentaa hoidon keskeytysten vuoksi 4 prosenttia jokaista keskeytyspäivää kohden omaishoitajan lakisääteisten vapaapäivien kuitenkaan vähentämättä hoitopalkkiota. Omaishoitajan tuli myöntämisperusteiden mukaan käyttää lakisääteiset vapaapäivänsä hoivajaksojen aikana.
Hoidettavalle oli myönnetty lyhytaikaista ympärivuorokautista hoivaa tehostetussa asumispalveluyksikössä. Viikoittaiset hoivajaksot alkoivat maanantaina kello 13 ja päättyivät keskiviikkona kello 13.
Korkein hallinto-oikeus katsoi, ettei kunta voinut harkintavaltansa puitteissa alentaa hoitopalkkion määrää sellaisten kalenteripäivien osalta, joiden aikana omaishoitajan vapaavuorokausi päättyy ja hoivajaksoon sisältyvä hoivapäivä alkaa. Äänestys 3-2.
Laki omaishoidon tuesta 1 § 1 momentti, 2 § 1 momentti 4 kohta, 4 § ja 8 § 2 momentti 5 kohta
Asetus sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksuista 2 § 3 kohta
Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Niilo Jääskinen, Outi Suviranta, Janne Aer, Antti Pekkala ja Toomas Kotkas. Asian esittelijä Katariina Flinkman.
Enligt de i kommunen fastslagna förutsättningarna för beviljande av närståendevård kunde närståendevårdarens vårdarvode sänkas på grund av att vården avbröts. Sänkningen var 4 procent per dag då vården var avbruten. Närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar inverkade inte sänkande på vårdarvodet. Närståendevårdaren skulle utnyttja sina lagstadgade lediga dagar under vårdperioderna.
Den vårdbehövande hade beviljats korttidsvård dygnet runt i en boendeenhet med extra stöd. Vårdperioderna började klockan 13 på måndag och slutade klockan 13 på onsdag varje vecka.
Lag om stöd för närståendevård 1 § 1 mom., 2 § 1 mom. 4 punkten, 4 § och 8 § 2 mom. 5 punkten
Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården 6 b § 1 mom.
Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården 2 § 3 punkten
Ärendet har avgjorts av justitieråden Niilo Jääskinen, Outi Suviranta, Janne Aer, Antti Pekkala och Toomas Kotkas. Föredragande Katariina Flinkman.
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...