KHO 14.12.2020/H987 – Valituslupahakemuksen peruuttaminen
Muutoksenhakija oli pyytänyt lupaa valittaa hallinto-oikeuden päätöksestä. Hän oli sittemmin ilmoittanut peruuttavansa valituslupahakemuksensa. Tämän jälkeen muutoksenhakija oli ilmoittanut peruuttavansa peruutusilmoituksensa ja pyytänyt, että korkein hallinto-oikeus tutkii valituslupahakemuksen ja valituksen. Korkein hallinto-oikeus totesi, että oikeudenkäynnistä hallintoasioissa annetussa laissa ei ole säännöksiä valituslupahakemusta koskevan peruutusilmoituksen peruuttamisesta. Peruutusilmoituksen peruuttaminen merkitsee sitä, että muutoksenhakija saattaa valituslupahakemuksensa uudelleen voimaan. Näin...
2 min de lecture · 269 mots
Muutoksenhakija oli pyytänyt lupaa valittaa hallinto-oikeuden päätöksestä. Hän oli sittemmin ilmoittanut peruuttavansa valituslupahakemuksensa. Tämän jälkeen muutoksenhakija oli ilmoittanut peruuttavansa peruutusilmoituksensa ja pyytänyt, että korkein hallinto-oikeus tutkii valituslupahakemuksen ja valituksen.
Korkein hallinto-oikeus totesi, että oikeudenkäynnistä hallintoasioissa annetussa laissa ei ole säännöksiä valituslupahakemusta koskevan peruutusilmoituksen peruuttamisesta. Peruutusilmoituksen peruuttaminen merkitsee sitä, että muutoksenhakija saattaa valituslupahakemuksensa uudelleen voimaan. Näin ollen se, tuleeko valituslupahakemus tutkia, riippuu siitä, onko ilmoitus peruutusilmoituksen peruuttamisesta saapunut ennen valitusajan päättymistä.
Koska muutoksenhakijan ilmoitus peruutusilmoituksen peruuttamisesta oli saapunut korkeimpaan hallinto-oikeuteen ennen valitusajan päättymistä, oli valituslupahakemus tutkittava.
Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Riitta Mutikainen ja Monica Gullans. Asian esittelijä Anna Mähönen.
Ändringssökanden hade ansökt om besvärstillstånd över förvaltningsdomstolens beslut. Hen hade sedermera återkallat sin ansökan om besvärstillstånd. Efter detta hade ändringssökanden återkallat återkallelsen och yrkat att högsta förvaltningsdomstolen prövar ansökan om besvärstillstånd och besvären.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att lagen om rättegång i förvaltningsärenden inte innehåller bestämmelser om återkallelse av ett meddelande om återkallelse av ansökan om besvärstillstånd. En återkallelse av återkallelsen innebär att ändringssökanden på nytt sätter sin ansökan om besvärstillstånd i kraft. Följaktligen avgörs det huruvida ansökan om besvärstillstånd ska prövas av om meddelandet om återkallelsen av återkallelsen har inkommit till domstolen inom besvärstiden.
Eftersom ändringssökandens meddelande om återkallelse av återkallelsen hade inkommit till högsta förvaltningsdomstolen innan besvärstidens utgång skulle ansökan om besvärstillstånd prövas.
Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen och Monica Gullans. Föredragande Anna Mähönen.
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...