KHO 29.12.2020/H1122 – Toimeentulotuki
Kansaneläkelaitos oli myöntänyt A:lle toimeentulotukea ajalle 1.3. - 31.8.2018. A oli vaatinut päätöksen oikaisemista muun ohella siten, että ammattiliiton jäsenmaksu otetaan huomioon perustoimeentulotukilaskelmassa menona. Kansaneläkelaitoksen oikaisuvaatimuskeskus hylkäsi A:n oikaisuvaatimuksen ja hallinto-oikeus tämän tekemän valituksen. Korkein hallinto-oikeus myönsi A:lle tältä osin valitusluvan. Ratkaisussaan korkein hallinto-oikeus totesi, että ammattiliiton jäsenmaksu ei kuulu toimeentulotuesta annetun lain 7 b...
2 min de lecture · 435 mots
Kansaneläkelaitos oli myöntänyt A:lle toimeentulotukea ajalle 1.3. – 31.8.2018. A oli vaatinut päätöksen oikaisemista muun ohella siten, että ammattiliiton jäsenmaksu otetaan huomioon perustoimeentulotukilaskelmassa menona. Kansaneläkelaitoksen oikaisuvaatimuskeskus hylkäsi A:n oikaisuvaatimuksen ja hallinto-oikeus tämän tekemän valituksen.
Korkein hallinto-oikeus myönsi A:lle tältä osin valitusluvan. Ratkaisussaan korkein hallinto-oikeus totesi, että ammattiliiton jäsenmaksu ei kuulu toimeentulotuesta annetun lain 7 b §:ssä tarkoitettuihin menoihin. Toimeentulotukea myönnettäessä ammattiliiton jäsenmaksu voidaan työssäkäynnistä aiheutuvana menona vähentää vastaavasta tulosta toimeentulotuesta annetun lain 11 §:n 2 momentin 3 kohdan mukaisesti.
A:lla ei ollut työskentelyyn perustuvia tuloja, joista ammattiliiton jäsenmaksu olisi voitu vähentää. Työmarkkinatukea tai muita A:n toimeentulopäätöksen tarkoittamana aikana saamia sosiaalietuuksia ei voitu pitää toimeentulotuesta annetun lain 11 §:n 2 momentin 3 kohdassa tarkoitettuina tuloina. Näin ollen ammattiliiton jäsenmaksua ei voitu ottaa huomioon A:n perustoimeentulotukea määrättäessä. Korkein hallinto-oikeus ei muuttanut hallinto-oikeuden päätöksen lopputulosta.
Laki toimeentulotuesta 1 § 1 momentti, 7 §, 7 a §,7 b § 1 momentti sekä 11 § 1 momentti ja 2 momentti 3 kohta
Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Eija Siitari, Outi Suviranta, Janne Aer, Toomas Kotkas ja Antti Pekkala. Asian esittelijä Mirka Kallio.
Folkpensionsanstalten hade beviljat A utkomststöd för tiden 1.3. – 31.8.2018. A hade begärt omprövning av beslutet bland annat så att fackförbundets medlemsavgift tas i beaktande som utgift i uträkningen av det grundläggande utkomststödet. Folkpensionsanstaltens center för omprövning avslog A:s omprövningsbegäran och förvaltningsdomstolen avslog A:s besvär.
Högsta förvaltningsdomstolen beviljade A besvärstillstånd till denna del. I sitt avgörande konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att ett fackförbunds medlemsavgift inte hör till utgifterna enligt 7 b § i lagen om utkomststöd. När utkomststöd beviljas kan medlemsavgiften till ett fackförbund som en av arbetet förorsakad utgift dras av från motsvarande inkomst enligt 11 § 2 mom. 3 punkten i lagen om utkomststöd.
A hade inga inkomster av arbete från vilka fackförbundets medlemsavgift hade kunnat avdras. Arbetsmarknadsstöd eller övriga socialförmåner som A fick under den tid utkomststödsbeslutet avsåg kunde inte anses utgöra inkomster enligt 11 § 2 mom. 3 punkten i lagen om utkomststöd. Följaktligen kunde fackförbundets medlemsavgift inte beaktas vid fastställandet av A:s grundläggande utkomststöd. Högsta förvaltningsdomstolen ändrade inte slutresultatet i förvaltningsdomstolens beslut.
Lagen om utkomststöd 1 § 1 mom., 7 §, 7 a §, 7 b § 1 mom. samt 11 § 1 mom. och 2 mom. 3 punkten
Ärendet har avgjorts av justitieråden Eija Siitari, Outi Suviranta, Janne Aer, Toomas Kotkas och Antti Pekkala. Föredragande Mirka Kallio.
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...