KHO 1.7.2020/2846 – Terveydenhuollon ammattihenkilö
X oli hakenut oikeutta käyttää psykoterapeutin nimikesuojattua ammattinimikettä sellaisen koulutuksen perusteella, josta Yhdistyneen kuningaskunnan koulutusjärjestelmään kuuluva yliopisto oli myöntänyt X:lle todistuksen. Koulutuksen olivat Suomessa suomen kielellä järjestäneet yhteistyössä mainittu yliopisto ja suomalainen koulutusalalla toimiva osakeyhtiö. Sosiaali- ja terveydenhuollon lupa- ja valvontavirasto (Valvira) oli hylännyt hakemuksen arvioiden sitä ammattipätevyyden tunnustamisesta annetun lain (ammattipätevyyslaki) 6 §:n 2...
3 min de lecture · 502 mots
X oli hakenut oikeutta käyttää psykoterapeutin nimikesuojattua ammattinimikettä sellaisen koulutuksen perusteella, josta Yhdistyneen kuningaskunnan koulutusjärjestelmään kuuluva yliopisto oli myöntänyt X:lle todistuksen. Koulutuksen olivat Suomessa suomen kielellä järjestäneet yhteistyössä mainittu yliopisto ja suomalainen koulutusalalla toimiva osakeyhtiö.
Sosiaali- ja terveydenhuollon lupa- ja valvontavirasto (Valvira) oli hylännyt hakemuksen arvioiden sitä ammattipätevyyden tunnustamisesta annetun lain (ammattipätevyyslaki) 6 §:n 2 momentin ja muun sellaisen lainsäädännön perusteella, jota sovelletaan muussa Euroopan unionin jäsenvaltiossa tai Euroopan talousalueeseen kuuluvassa valtiossa koulutuksen saaneisiin.
X haki Valviran päätöksen purkamista. X:n mukaan päätös perustui ilmeisesti väärään lain soveltamiseen, koska koulutus oli suoritettu Suomessa ja asiaan olisi tästä syystä tullut soveltaa terveydenhuollon ammattihenkilöistä annetun lain (ammattihenkilölaki) 5 §:ää ja vastaavan asetuksen 2 a §:ää.
Korkein hallinto-oikeus totesi, että koulutus on ammattihenkilölaissa ja ammattipätevyyslaissa tarkoitetulla tavalla saatu siinä Euroopan unionin jäsenvaltiossa, jonka toimivaltainen taho on myöntänyt koulutuksen suorittamisesta todistuksen siitä riippumatta, missä jäsenvaltiossa koulutukseen on tosiasiallisesti osallistuttu. Koulutusta, josta todistuksen oli myöntänyt ja josta vastaavana tahona oli pidettävä Yhdistyneen kuningaskunnan koulutusjärjestelmään kuuluvaa yliopistoa, ei voitu pitää ammattihenkilölain 5 §:n 2 momentissa tarkoitettuna Suomessa suoritettuna koulutuksena. Purkuhakemus hylättiin.
Laki terveydenhuollon ammattihenkilöistä 3 a §, 5 § 2 momentti ja 8 §
Laki ammattipätevyyden tunnustamisesta 1 §, 3 § 1 momentti 3 ja 7 kohta
Asian ovat ratkaisseet oikeusneuvokset Anne E. Niemi, Outi Suviranta, Janne Aer, Toomas Kotkas ja Antti Pekkala. Asian esittelijä Riitta Hämäläinen.
X hade ansökt om rätt att få använda den skyddade yrkesbeteckningen psykoterapeut på grundval av en utbildning som ett universitet inom Förenade konungariket Storbritanniens utbildningsväsen utfärdat X betyg på. Utbildningen hade i Finland ordnats på finska i samarbete mellan nämnda universitet och ett finskt aktiebolag inom utbildningsbranschen.
X ansökte om återbrytande av Valviras beslut. Enligt X grundade sig beslutet på uppenbart oriktig tillämpning av lag eftersom utbildningen hade genomförts i Finland. Därför borde 5 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och 2 a § i motsvarande förordning ha tillämpats på ansökan.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en utbildning enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och yrkeskvalifikationslagen har erhållits i den medlemsstat inom europeiska unionen vars behöriga organ har utfärdat betyg över genomförd utbildning oberoende av i vilken stat personen i fråga i verkligheten har deltagit i utbildningen. En utbildning över vilken betyg hade utfärdats av och vars ansvariga organisatör var ett universitet inom Förenade konungariket Storbritanniens utbildningsväsen kunde inte anses vara en utbildning som personen i fråga har genomgått i Finland enligt 5 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Ansökan om återbrytande avslogs.
Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 3 a §, 5 § 2 mom. och 8 §
Lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationslagen) 1 §, 3 § 1 mom. 3 och 7 punkten
Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Outi Suviranta, Janne Aer, Toomas Kotkas och Antti Pekkala. Föredragande Riitta Hämäläinen.
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...