KHO 10.04.2018/1641 – Besvär gällande bidrag ur Ålands Penningautomatförenings avkastning
Besvär gällande bidrag ur Ålands Penningautomatförenings avkastning Mariehamns Bågskytteförening r.f. Ålands landskapsregering 6.2.2017 nr 35 U3 har ansökt om bidrag för bågskytteutrustningar ur penningautomatmedel för år 2017 hos Ålands landskapsregering. har i sina besvär yrkat att Ålands landskapsregerings beslut upphävs och det ansökta bidraget beviljas. Föreningen har motiverat sitt yrkande på bland annat följande sätt:...
5 min de lecture · 890 mots
Besvär gällande bidrag ur Ålands Penningautomatförenings avkastning
Mariehamns Bågskytteförening r.f.
Ålands landskapsregering 6.2.2017 nr 35 U3
har ansökt om bidrag för bågskytteutrustningar ur penningautomatmedel för år 2017 hos Ålands landskapsregering.
har i sina besvär yrkat att Ålands landskapsregerings beslut upphävs och det ansökta bidraget beviljas.
Föreningen har motiverat sitt yrkande på bland annat följande sätt:
Föreningen har ansökt om bidrag för bågskytteutrustningar (pilbågar, pilar, sikten och diverse skyddsutrustning). I landskapsregeringens regelverk för beviljande av bidrag för idrottsutrustning framgår att bidrag upp till 50 % av kostnaden kan beviljas bland annat för utrustning nödvändig för sportens utövande.
Landskapsregeringens bedömning och beslut är att utrustningen som föreningen ansökt bidrag för utgör förbrukningsmaterial och därmed inte skulle vara bidragsberättigad. Bedömningen och beslutsgrunden är felaktiga, då det är fråga om utrustning som är nödvändig för sportens utövande och därmed berättigad till understöd. Av utrustningen kan pilbågen anses ha en bestående hållbarhet (10 — 15 år) och övrig utrustning kan vara i bruk ungefär lika länge.
har i sitt utlåtande anfört att besvären borde avslås.
De disponibla medlen för idrottsredskap och -anläggningar har varit tämligen konstant under de senaste åren, 70 000 — 75 000 euro. Däremot varierar antalet ansökningar och ändamålen från ett år till ett annat vilket kräver riktlinjer och prioriteringar. Sådana riktlinjer ska dock inte uppfattas som bindande. Sökanden kan inte per automatik räkna med bidrag utifrån de riktlinjer som föreningen hänvisas till.
Sedan år 2016 tillämpar landskapsregeringen en striktare bedömning och praxis vid fördelningen av bidrag till idrottsinvesteringar än Ålands Idrott r.f.. Detta beror på att landskapsregeringen vill betona dels långsiktigheten och allmänhetens tillgång till de investeringar som finansieras med allmänna medel. Framför allt är det kommuner men även idrottsföreningar som äger, hyr eller långtidsarrenderar idrottsanläggningar som prioriteras vad gäller idrottsinvesteringar.
Bidrag för mindre inköp av det slag som Mariehamns Bågskytteförening har planerat göra 2017 har tidigare beviljats bidrag inom ramen för idrottsredskap och anläggningar, men med tanke på en begränsad tillgång för allmänheten för att använda redskapen samt en begränsad tillgång till medel betraktar landskapsregeringen sedan 2016 dessa ansökningar som mindre ändamålsenliga.
Det är fråga om förbrukningsmaterial som ska användas endast i utbildnings- eller träningssyfte av nybörjare inom bågskyttesporten. Föreningarna kan använda sina ordinarie verksamhetsmedel för inköp av sådana för idrotten viktiga redskap och tillbehör.
har gett ett genmäle. Ålands Landskapsregering har frångått gällande fördelningsprinciper. Avslag kan inte motiveras med att man bedömer att ansökt material är förbrukningsmaterial då det enligt gällande riktlinjer är för sportens utövande nödvändiga redskap.
Enligt 3 § i landskapslagen om lotterier (ÅFS 1966:10) ska de medel som inflyter genom Ålands Penningautomatförenings verksamhet upptas i landskapets budget och användas för att främja och stöda allmännyttigt och annat allmänt ändamål samt för att främja projekt som kan antas gynna föreningens verksamhet och ändamål.
I 17 § 1 mom. i landskapsförordningen om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet (ÅFS 1993:56) föreskrivs att på grundvalen av uppgifter som styrelsen tillhandahållit ska fördelningsrådet inom september månad till landskapsregeringen meddela om den beräknade nettoavkastningen för löpande verksamhetsår samt ge förslag om fördelningen av avkastningen i huvuddrag. Det ska även anges hur tidigare ofördelade medel enligt rådets mening bör användas. Detsamma gäller utgiftsrester och för bestämt ändamål reserverade medel vilka ska återföras på grund av att de förblivit outnyttjade.
Enligt 17 § 2 mom. i samma förordning ska landskapsregeringen uppgöra sitt förslag som lämnas i framställningen till landskapets budget på grundvalen av fördelningsrådets förslag.
Enligt 18 § i samma förordning ska den beräknade nettoavkastningen av föreningens verksamhet under förgående år, tidigare ofördelade medel och återförda medel fördelas som lån och bidrag till särskilda mottagare eller särskilda ändamål i enlighet med vad i landskapets budget anges.
Enligt 19 § 1 mom. i samma förordning ska förslag till fördelning av det beräknade fördelningsbara beloppet uppgöras av fördelningsrådet och tillställas landskapsregeringen senast den 15 januari påföljande år.
I 19 § 3 mom. i samma förordning föreskrivs att på grund av fördelningsrådets förslag fattar landskapsregeringen beslut om fördelning av lån och bidrag till särskilda mottagare eller för särskilda ändamål, om inte annat följer av landskapslagen (ÅFS 1996:53) om Ålands kulturdelegation.
I 25 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/1991) föreskrivs att besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
Mariehamns Bågskytteförening r.f. har ansökt om bidrag för bågskytteutrustning för träningsundervisning ur penningautomatmedel för år 2017 hos Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen beslöt att avslå ansökan.
Med beaktande av landskapets budget och penningautomatföreningens fördelningsråds förslag har landskapsregeringen diskretionär prövning gällande fördelning av penningautomatföreningens avkastning. Inom ramen för sin prövningsrätt och med beaktande av de ovannämnda bestämmelserna har landskapsregeringen kunnat avslå Mariehamns Bågskytteföreningen r.f:s ansökan. Landskapsregeringens beslut strider inte mot lagen på de grunder som anförts i besvären. Av dessa skäl och med beaktande av de yrkanden som framförts i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet ska föreningens besvär avslås.
Ärendet har avgjorts av president Pekka Vihervuori samt justitieråden Hannu Ranta, Mika Seppälä, Kari Tornikoski och Jaakko Autio. Föredragande Hanna Lehtinen.
Ärende
Ändringssökande
Beslut som överklagas
Ärendets tidigare handläggning
Ålands landskapsregering
Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Tillämpliga rättsregler
Rättslig bedömning
Annat beslut 1641/2018
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...