KHO 21.11.2018/5397 – Mervärdesskatt
A Ab var en tandläkarstation, som utöver bastandvård erbjöd patienter vård för olika funktionsstörningar i tuggsystemet bland annat med användning av bettskenor. Inför tillverkningen av bettskenor utförde en tandläkare behövliga undersökningar, på basis av vilka en individuell bettskena tillverkades för patienten. Patienten använde härefter bettskenan på egen hand och skenans vårdande verkan baserade sig på...
2 min de lecture · 352 mots
A Ab var en tandläkarstation, som utöver bastandvård erbjöd patienter vård för olika funktionsstörningar i tuggsystemet bland annat med användning av bettskenor. Inför tillverkningen av bettskenor utförde en tandläkare behövliga undersökningar, på basis av vilka en individuell bettskena tillverkades för patienten. Patienten använde härefter bettskenan på egen hand och skenans vårdande verkan baserade sig på användningen av densamma.
Högsta förvaltningsdomstolen ändrade inte det av centralskattenämnden givna förhandsavgörandet, enligt vilket bettskenan inte ansetts utgöra en sådan vara som sedvanligt ingår i vården och överlåts av den som bedriver vårdverksamheten enligt vad som avses i 34 § 2 mom. i mervärdesskattelagen. Eftersom försäljningen av bettskenor inte befriats från mervärdesskatt, skulle A Ab betala mervärdesskatt på försäljningen.
Centralskattenämndens förhandsavgörande för tiden 16.2.2018 – 31.12.2019.
Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 17 §, 18 §, 34 §, 35 § och 36 § 3 punkten
Rådets direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2006/112/EG artikel 135.1
Se även HFD 14.11.2016 liggarenummer 4802
Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Leena Äärilä, Janne Aer, Vesa-Pekka Nuotio och Antti Pekkala. Föredragande Marita Eeva.
A Oy oli hammaslääkäriasema, joka tarjosi potilailleen perushammashoidon lisäksi hoitoa erilaisiin purentaelimistön toimintahäiriöihin muun ohella purentakiskojen avulla. Ennen purentakiskon valmistamista hammaslääkäri teki tarvittavat tutkimukset, joiden perusteella potilaalle valmistettiin yksilöllinen purentakisko. Potilas käytti tämän jälkeen purentakiskoa omaehtoisesti, ja purentakiskon hoitava vaikutus perustui purentakiskon käyttämiseen.
Korkein hallinto-oikeus ei muuttanut keskusverolautakunnan antamaa ennakkoratkaisua, jonka mukaan purentakiskoa ei pidetty arvonlisäverolain 34 §:n 2 momentissa tarkoitettuna hoitoon tavanomaisesti liittyvänä tavarana, jonka hoitotoimen harjoittaja luovuttaa hoidon yhteydessä. Koska purentakiskojen myyntiä ei ollut vapautettu arvonlisäverosta, A Oy:n oli suoritettava niiden myynnistä arvonlisäveroa.
Keskusverolautakunnan ennakkoratkaisu ajalle 16.2.2018 – 31.12.2019.
Arvonlisäverolaki 1 § 1 momentti 1 kohta, 17 §, 18 §, 34 §, 35 § ja 36 § 3 kohta
Neuvoston direktiivi yhteisestä arvonlisäverojärjestelmästä 2006/112/EY 135 artikla 1 kohta
Ks. myös KHO 14.11.2016 taltionumero 4802
Sources officielles : consulter la page source
Finlex open data, CC BY 4.0. Documentation open data verifiee le 2026-04-12 ; les endpoints judgment documentes renvoient 404 pour les types case-law exposes par le frontend, fallback actuel sur les pages publiques data.finlex.fi.
Articles similaires
A propos de cette decision
Décisions similaires
Finlande
Cour suprême administrative de Finlande
KHO:2026:23 - Rättskipning
Förvaltningsdomstolen hade misstagit sig om fakta i ärendet och senare sökt rätta misstaget som skrivfel genom att ändra beskrivningen av bakgrunden i ärendet och skälen i sitt avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att självrättelseförbud gäller för ett beslut som avslutar behandlingen av ett rättskipningsärende. Ett sådant beslut får rättas endast med stöd av en uttrycklig bestämmelse...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:29 - Extraordinärt ändringssökande
Ett skär hade vid det år 1845 fastställda storskiftet ansetts höra till ägorna för hemman nr 5 i en by. Vid en år 1860 fastställd klyvning hade skäret ansetts utgöra en del av ägorna för en lägenhet som bildats av hemman nr 1 i en annan by. Vid en år 1928 registrerad styckning som förrättats...
Finlande
Cour suprême de Finlande
KKO:2026:28 - Bedrägeri
Målsäganden hade intalats att han var inblandad i brott mot liv, vilka dock inte hade inträffat i verkligheten. Svarandena hade vilselett målsäganden att överlämna pengar åt dem i utbyte bland annat mot att göra sig av med offrens kroppar samt att kidnappa och döda fiktiva personer. Högsta domstolen ansåg att svarandena hade gjort sig skyldiga...